Ha Nison brikho 6759! 31.03.2009 Enligt assyriernas tideräkning börjar det nya året på den fjärde månadens första dag, det vill säga 1:a april. Därför firar assyrier över hela världen idag nyåret Akitu, även kallat Ha-Nison. Gott nytt år 6759! Läs hela här. |
........................................................................................................... |
Nominera din Blatte de Luxe, klicka nedan 30.03.2009  |
........................................................................................................... |
Hjälp till kvinnan med såriga fingrar 30.03.2009 Hej! Min familj vill skänka pengar till kvinnan med såriga händer. Hur gör vi? Ett annat Hej Nuri! Jag läste om denna kvinnan i dag, jag har mycket begränsade möjligheter att hjälpa - men kanske Gud har andra planer? Jag hade tänkt att skicka 500 :- till Katolska Kyrkans fasteinsamling (en droppe i havet?) men kanske, i stället, ett litet litet andrum för denna kvinna att ta ledigt för att gå till kyrkan till påsk. En möjlighet till att hämta andan? Vill du ge mig kontakt med henne? Eller bara vidarebefordra pengarna? |
........................................................................................................... |
Han vann! 30.03.2009 |
........................................................................................................... |
Zeki kan bli mästare och vinna en miljon 30.03.2009 |
........................................................................................................... |
Huden på hennes händer har spruckit av kemikalierna 30.03.2009 |
........................................................................................................... |
Sverigedemokraternas dubbla ansikte och det lysande programmet Kaliber 29.03.2009 |
........................................................................................................... |
Välgörarna - en roman med nytt perspektiv 27.03.2009 Av en slump gick jag förbi plattan i Stockholm och hörde tal av en avdelning av det fack som jag själv är med i. På plattan stod bara Svenska män och talade om att svenska män var hotade av utlandet, i det här fallet syftade man på de länder som är med i EU. Men det finns ytterligare ett budskap och det är hur nya svenskar, invandrare eller vilket ord som är det korrekta idag, hur de ska komma in i till exempel i journalistbranschen, vilken typ av roll får de? Är en invandrad journalist jävig när han intervjuar en landsman? Den här typen av närmast komiska inslag kommer fram när Ninos, som är den motvillige Journalisten, kommer in den konservativa socialdemokratiska världen som trots allt råder på de etablerade medierna idag. Ninos är efter en bilolycka är deprimerad, fullpumpad med tabletter, har en jobbig svensk läkare att tampas med och en assyriansk släkt som tjatar på att han ska komma tillbaks till servicejobben som hans släktingar har att erbjuda. Ninos mer eller mindre snubblar över ett scoop och börjar ställa frågor och jobbar sig metodiskt fram i medievärlden. Han har ingen utbildning, han lär sig längs vägen och tar till de metoder som passar honom, han wallraffar, använder sig av släkten trots att de tycker att han sysslar med strunt, men också de etablerade mediernas kontext. Det uppstår en massa komiska inslag när Ninos, som visserligen hör vad det svenska samhället inte riktigt förstår varför de säger de som de gör. Läs hela recensionen här. |
........................................................................................................... |
En rasistisk avundsjuk polisman och inspelningsmöjligheter 27.03.2009 Det var en vän som ringde från sin bil. En polisman hade stoppat honom i trafiken. ”Han körde efter mig från Bromma till Fridhemsplan, någon minut efter att jag bytte fil för att köra mot Odenplan blinkade han åt mig att köra åt sidan. Jag hade bilbältet på mig, körde inte för fort, har betalat skatt, försäkring, det fanns helt enkelt ingen anledning att stoppa mig förutom avundsjuka och rasism.” ”Var är polismannen nu? Vad menar du med avundsjuka?” ”Han gick bort för att kolla något, jag får inte lämna bilen. Den idioten frågade mig hur det kommer sig att jag har råd med en dyr bil.” ”Ok, om du verkligen uppfattar det som att han vill åt dig för att du kör en snygg bil så tryck på inspelningsknappen på mobilen och lägg inte på. Jag får då möjlighet att lyssna och kan också spela in samtalet för säkerhets skull.” Polismannen kom tillbaka. Min vän: ”Nå hur blir det? Vad är det för brott jag har begått? Ska jag få en bot eller något?” Polisen: ”Du, du ska sluta vara så kaxig! Fattar du?” De höjde sina röster, blev upprörda: ”Men vad menar du med kaxig? Jag har ju sagt att jag har ett möte som varit bokat ett halvår i förväg, det är ett viktigt affärsmöte. Snälla, jag vill inte missa det.” ”Ett viktigt affärsmöte? En dyr bil? Hur har du fått råd med den egentligen?” ”Men lägg av! Jag har bråttom, vad är jag skyldig till? Jag måste dra.” ”Du kör ingenstans, du gör som du blir tillsagd.” ”Nej, nu får det vara nog. Vad fan vill du egentligen? Jag drar nu.” ”Du gör som jag säger och inget annat. Det här är Sverige och jag är svensk polis, du ska lyda.” ”Är du galen? Nu har jag fått nog. Du kan dra åt helvete!” ”Hotar du mig?” Jag hör hur polismannen går bort, viskar något … Det går någon minut. ”Hallå vad gör du? Vad håller du på med?” ”Du ska få för att inte ha lytt en polisman, tror du att du kan komma hit och hota hederligt folk precis som du vill?” Sirener. En bil stannar upp. Två nya mansröster hörs. Det är förstärkning. De skriker åt min vän att gå ut ur bilen och sträcka upp händerna. Men innan de hinner gå för långt skriker han tillbaka. ”Det här är helt galet, er kollega stoppar mig av ingen anledning och spottar ned mig med rasistiska meningar. Jag driver flera företag och har femton anställda, dessutom är jag försenad till ett viktigt affärsmöte. Jag har spelat in alltihop och en journalist har lyssnat samtidigt. Vill ni höra inspelningen?” Polisman två och polisman tre viskar, till varandra. Jag hör en av dem. ”Nej, det här vill vi inte vara med om.” De kör därifrån. Det gör även polisman nummer ett. "Hörde du allt?" frågar min vän mig. "Ja, du borde göra en anmälan direkt." "Anmälan, är du inte klok. Jag orkar inte med en massa rättegångar och skit, jag har fullt upp med min familj och mina företag." |
........................................................................................................... |
Frige Dawit Isaak! 27.03.2009  |
........................................................................................................... |
En öppen gylf, en sylta och biståndsorganisationer 25.03.2009 Den alltid lika trevlige iraniern som driver caféet hälsade god morgon och valde smörgås åt mig. Jag öppnade tidningarna, huvudnyheterna var om pampar till höger och vänster i politiken, i facket och näringslivet, som roffat och roffar åt sig. Det var bonusar och styrelseledamotsarvoden om vartannat, i många fall både och. Hundramiljontals kronor. ”Jag har bara tjugoåtta kronor”, hörde jag en man säga i den annars knäpptysta salen. Han, en äldre man med alldeles för stora kläder och öppen gylf, hade inte råd med frukosten. Smörgås och kaffe för trettio kronor. Iraniern log och sade att det var lugnt, pensionären fick betala de resterande två kronorna när han fick råd. Jag fortsatte att läsa om girigheter, om pensionsfonder som försvunnit rakt ned i fickorna på dem som redan har, om orättvisor och en ny dagsordning som vittnar om att klyftorna kommer att växa sig större. Tillbaka i lyan slog jag på datorn för att läsa mina mejl. En internationellt erkänd människorättsorganisation kommer att publicera delar av mitt reportage Gud bevare Södertälje i deras rapport om minoriteters situation i Irak. En biståndsorganisation vill ha mig som ett av deras ansikten utåt, deras ambassadör. En tredje organisation, en som specialiserat sig på behovet av medicinsk vård i fattigare länder, ska skicka representanter till Turabdin, Guds tjänares berg, i sydöstra Turkiet. De har läst mina artiklar om hoten mot klostret Mor Gabriel och undrar om jag vill delta i en studieresa. Och så två tips om oegentligheter man vill att jag antingen ska tipsa någon redaktion om eller själv undersöka. Ett av dem är superintressant. Mitt mejlläsande avbröts av att posten dimpade ned, klockan hade hunnit bli halvtolv. Två brev från asylsökande som undrar om de också kan få vara med i den studie jag har för avsikt att göra av Migrationsmyndigheternas felaktiga och lagstridiga beslut. Det blev dags att packa min datorväskan och köra till min vän och medförfattare David, i dag skulle vi jobba hemma hos honom. Mötet oss emellan blev lika givande och krävande som alltid. Brainstorm när den är som bäst. David som nästan är dubbelt så gammal som jag har en otrolig visdom. Jag är glad att jag inte har vuxit upp i ett ålderssegregerat hem. Hos mina föräldrar umgås man över generations barriärer, allt annat är främmande. Man lär sig av varandra, oavsett ålder. Jag blir bara mer övertygad om att Davids och min roman kommer att bli en viktig bok. Ja, viktig! På kvällen satte en vän och jag ned oss på kvarterskrogen närmast skrivarlyan. Han hade hjälpt mig att skruva upp hyllor och jag bjöd på middag. Det blev en tidsresa tillbaka till den tid då jag själv jobbade inom krogbranschen, hela A-laget var representerat. Jag kunde inget annat än att lyssna på dessa alkoholiserade själar. Det var samma tugg, samma gnäll, samma tjat, samma tjafs, samma misär … Det pratas alldeles för lite om alkoholisterna i Sverige. Det är ett av våra största samhällsproblem. Jag gick för att tvätta händerna. Vem såg jag på väg till toaletten om inte pensionären, han med den öppna gylfen som inte hade råd med frukosten. Nu hade han en karaff husets röda vin framför sig och en dam på andra sidan bordet med karaff vitt. Toalletten var upptagen, jag stod utanför dörren och väntade. Mannen med den öppna gylfen verkade gilla politik. "Du vet gumman, när den här syltan öppnade var den mycket populär. Det var jugoslaver som ägde den och de som jobbade här var också de från Jugoslavien. Men så blev det krig och de var inte juggar längre utan nu var de antingen bosnier, albaner, serber, montenegriser eller kroater, och osams. Kriget i Jugoslavien blev slutet för den fina krogen. De kunde inte komma överens längre, de bråkade inför gästerna och vi slutade gå hit. Vi vågade helt enkelt inte. Jag menar, jag kom ju, jag är ju inte så rädd av mig, men resten av grannskapet valde en annan krog. De kan ju inte hålla sams och man vet inte när de börjar skjuta på varandra. Det är så det ser ut i Irak och Afghanistan i dag, gamla vänner har blivit ovänner och dödar varandra. Så kommer de till Sverige och utnyttjar vårt system, som om det var vi som startade de förbannade krigen." Jag fick lust att vända mig om och säga åt honom att läsa tidningarna så att han ser vilka som egentligen, eller åtminstone också, har utnyttjat systemet. Jag tänkte också kräva honom på de två kronor som han påstod sig inte ha råd med på morgonen ... Men jag hejdade mig. Väl vid bordet igen såg jag hur han beställde en karaff till och tog fram en bunt hundralappar för att betala. |
........................................................................................................... |
Mor Gabriel på al-Jazeeras engelska upplaga 24.03.2009 |
........................................................................................................... |
Island, konkursen, oljan och tips 24.03.2009 Ett sådant tips var det om arbetsförhållandena hos Ikeas underleverantör Menderes i Turkiet. Efter att ha svarat på mejlet och bett om mer information och sedan själv gått vidare och ”grävt” hade jag tillräckligt med bevis för att gå till SR:s Ekot. Redaktioner nappade och tillsatte efter min önskan en av de bästa reportrar de har, Magnus Thorén. Resultaten kan ni lyssna på eller läsa här. I dag ringde jag två andra redaktioner och sålde in gräv (journalistiska undersökningar). Två av de undersökningar jag pratade med redaktörerna om fick jag vetskap om genom tips från bloggläsare. Fortsätt skriv! Veckans bästa tips är: ”Hur kommer det sig att Island först går i konkurs och att man sedan får veta att det finns olja i landet? Kan de som har försatt landet i konkurs vara samma som nu kommer göra allt för att få oljekontrakten med landets nya regering?” |
........................................................................................................... |
Stengård och Flintberg 23.03.2009 Hej Nuri! Tack för en spännande, intressant, skrämmande, välskriven och på annat sätt givande roman. Jag undrar om karaktären Flintberg är byggd på Ekot-chefen Rolf Stengård? Jag svarade med att skicka en artikel om Stengård: Till en början trodde jag att han inte var riktigt riktig. Hela världen kunde vara på väg att rasa (åtminstone var det vår uppfattning), terrorister är beredda att spränga sig i luften i Sverige, spioner hotar oss reportrar, regeringsföreträdare rasar mot oss, men Stengård luktar på blommorna. När det är som värst kan han dyka upp i vårt grävrum, sätta sig ned på bordet och säga: "hörrni". Nyckeln är vriden och motorn i gång. Tre hysteriska utarbetade, entustiastiska reportrar pratar i mun på varandra, Stengård tittar från den ena till den andra, tar fram ett block av minsta slaget gör någon anteckning på några bokstäver ställer sig upp och säger; "Fan ta dig Kino om bladet hinner före", och lämnar oss. Efter trettio sömnlösa, osannolika dygn, i ett Sverige som för de flesta är okänt, har vi det första scoopet. Vi sätter inslagen, ringer chefen och berättar. Han lyssnar, läser och ber oss komma upp: "hörrni, vad säger Säpo", varpå jag nästan skriker: "men vad tycker du?". Hans svar: "absolut". Kort och gott. Inte bra, inte fantastiskt, inte...och hela världspressen följde upp. Beskrivningen ovan är tagen ur min nominering av Stengård till Gyllene Dynamon. Han mottog det prestigefyllda priset våren 2003, läs min anmälan i sin helhet här. |
........................................................................................................... |
Bloggfri dag, är trött, rekommenderar en annan blogg 23.03.2009 |
........................................................................................................... |
Lagstridiga beslut och människor som inte vill bli dödade 22.03.2009 |
........................................................................................................... |
Se den! 21.03.2009 |
........................................................................................................... |
Våld på journalistiken 21.03.2009 Resan är arrangerad av en brittisk äventyrsresebyrå, berättar departementets talesman Abd al-Zahra al-Telagani. Han vill dock inte yppa dess namn." En lobbygrupp i Irak viskar något i örat på en Reuters reporter som ser sin chans att få sitt scoop publicerat. Lobbyisterna påstår att Irak blivit ett turistvänligt land. Resultatet blir en artikel som återges i så gott som hela världen. Reuters, AP, AFP och andra byråer sätter agendan. Du kan lura, manipulera eller muta en journalist och få ditt budskap basunerat över hela världen. Är det någon annan än jag som tycker att det är dags att dra in handbromsen? Svenska Dabladet var ett av de medier som lät sig luras. Det började med att TT plockade upp Reuters artikel, översatte den och sedan skickade ut den, vips så var den på svenska tidningars topp, se här. |
........................................................................................................... |
Sex år sedan invasionen och 700 dagar i Bagdad 19.03.2009 Detta är upptakten till Laura Macdissis bok 700 dagar i Bagdad. Det jag först tänkte när jag fick tips om Macdissis bok var ”Äntligen!” Men sedan när jag fick boken i handen blev jag tveksam. Hur skulle någon författare kunna ge kriget i Irak rättvisa på bara 277 sidor. Jag gav boken en chans, Macdissi var ju där, och i sin egenskap av FN:s mediechef hade hon träffat så gott som alla politiska och religiösa ledare i Irak. Hon var ansvarig för FN:s mediestrategi och drev enheten som var organisationens ansikte utåt. Något annat som gjorde mig tveksam var att hon förutom spelet eller spelen bakom kriget beskriver sin egen vardag, sina kärleksbekymmer och möten. När jag väl började läsa kunde jag inte släppa den ifrån mig, jag sträckläste den från ark till ark. Vi formas av de möten vi utsätts eller utsätter oss för. Jag, som många andra, har sedan invasionen i Irak känt vrede och uppgivenhet. Alla irakier jag har mött, utom de som har fått ekonomiska fördelar av kriget, har förkastat det, alla kallar det en katastrof. De största förlorarna är kvinnor och minoriteter. Irak är nu en islamistisk stat med en islamistisk grundlag och ett islamistiskt synsätt. Icke-muslimer och kvinnor som inte vill kuvas hör inte hemma i det land som i decennier varit känt för att vara det mest liberala i världen. Det land där civilisationens vagga sägs ha stått, tvåflodslandet som så många vill vara en del av, vill ha en del av. Och då inte ”bara” för oljan och naturtillgångarna utan också för att man vill förhöja sin identitet, man har ju Gilgamesh, Hammurabi och Sargon som anfäder. Jag är en sådan, en som är stolt över att ha anknytning till Irak, till Mesopotamien. Jag är assyrier, vi kallas också syrianer och kaldéer, och gör anspråk på att vara landets ursprungsbefolkning. Vi uppfann hjulet, ölet, lagen, alfabetet och invigde det första biblioteket. Vi talar Jesu modersmål dagligen, en del av oss till och med skriver och läser det. Jag började denna artikel med att berätta att många känner sig frustrerade över den manipulation som medier tillåtit sig själva utsättas för sedan krigets början i Irak. Tidningar, tidskrifter, radio och tv har till exempel rapporterat om de kurdiska yazidéerna. Det finns inga kurdiska yazidéer, de heter yezidéer och är ett eget folkslag, en av ursprungsbefolkningarna i Irak. Det är en spännande minoritet med en egen religion, egna traditioner och kultur. Det utgör en del av mosaiken som finns i Irak med omnejd. Jag har många fina minnen från mina möten med yezidéer, grannar från sydöstra Turkiet där jag är född. Det är en sådan förklaring, alltså en beskrivning av yezidéerna som gör Laura Macdissis reportagebok 700 dagar i Bagdad till ett av de viktigaste dokument jag har läst på länge. Macdissi och jag träffades på Sveriges Radio, hon jobbade på den arabiska redaktionen och jag frilansade åt Ekot och andra ”finare” redaktioner. Jag brukade gå ned till invandrarredaktionen så gott som varje dag, om inte annat så för att skvallra. Vi var kurder, serber, bosnier, somalier, araber, assyrier och andra nysvenskar. Ett av våra favoritämnen var hur vissa utrikeskorrespondenter brukade missförstå etniska, religiösa och politiska motsättningar på andra platser i världen, och om hur reportrarna lät sig luras och manipuleras. I samma veva brukade vi också ursäkta dem med att säga att ingen som inte är från Mellanöstern kan få kunskap om det myller av olika folkslag som området består av. 700 dagar i Bagdad får tyst på de flesta röster, det saknas lite här och där, det finns ett fel som hon säkert kommer att bli kritiserad för. Hon kallar den kurdiska dialekten i Irak för kurmanji, det stämmer delvis. Det rätta ska vara att man pratar båda dialekterna, beroende på var man bor. I Arbil och Suleymania till exempel talas det surani. Boken innehåller också för många namn på personer och politiska partier att hålla reda på, på varannan sida levereras ett nytt namn. Inte ens namnförteckningen i slutet av boken hjälper. Men jag har svårt för att se hur man skulle kunna skriva boken på något annat sätt. Macdissi skriver att irakiska FN-anställda eller deras anhöriga kidnappades, våldtogs och avrättades, andra tog livet av sig. ”Varannan person hade förlorat en anhörig, en son, ett syskon eller en förälder”. I mina egna möten, i de intervjuer jag har gjort med irakiska flyktingar i sju länder, har det inte handlat om varannan, utan nästan varje person. Irakierna har nästan alla själva varit utsatta för det Macdissis kolleger beskrev för henne. När de sedan kommer till länder som Sverige blir de nästan hånade för sina upplevelser. De landrapporter som ligger till grund för beslut om asyl är inte bara dåliga, de är under all kritik. De är fulla med missuppfattningar, osanningar, motsägelser … Migrationsverket borde slänga dem. Som tur är har Migrationsdomstolen i många fall kommit fram till samma slutsats och inte lagt vikt vid landrapporterna och dömt på ett helt annat sätt än Migrationsverket. Tillbaka till mig. Jag har ända sedan krigets utbrott följt irakiska flyktingars öden, främst icke-muslimers Migrationsöverdomstolen har bestämt att mandéer, ännu en irakisk minoritet med egen religion, egna traditioner och egen kultur inte kan skyddas i Irak och därför ska få stanna i Sverige. Macdissi kommer fram till samma slutsats i sin bok. Hon skriver också att två tredjedelar av landets kristna assyrier som också kallas syrianer och kaldéer har drivits på flykt. Medvetet eller omedvetet kommer hon också med ett avslöjande. Hon beskriver hur assyrierna försökte stoppa den systematiska etniska utrensningen genom att bland annat ansöka om en skyddszon. Assyrierna hade länge krävt en autonom del i norra Irak. Efter invasionen såg Isho Majid Hadaye, ledare för Oberoende syrianska församlingen, att detta låg inom räckhåll. I ett öppet brev till den irakiska nationalförsamlingen i oktober 2006 krävde han att assyrier, syrianer och kaldéer skulle få just en egen skyddad administration på Nineveslätten. En månad senare mördades Hadaye av en kurdisk dödspatrull som tillhörde både Kurdistans Demokratiska Parti och Kurdistans Patriotiska Union. Det här är en världsnyhet. Officiellt har man nämligen än i dag inte utrett mordet. Officiellt säger ledare för både KDP och PUK att de anser att assyrierna borde få en egen administration - så länge den lyder under KRG (Kurdiska regionala regeringen) och inte Bagdadregeringen. Det handlar om maktspel på högsta nivå. Så är det med mycket i Macdissis bok, många gånger får jag aha-upplevelser. Var det så det gick till bakom kulisserna när det ena eller andra beslutet togs? Macdissi var där. Det jag främst känner när jag läser 700 dagar i Bagdad är tacksamhet. Författaren får mig att förstå att jag inte är ensam om att känna stark frustration. Boken är inget litterärt mästerverk. Men det är som sagt ett historiskt viktigt verk, en bok som borde användas som lärobok för både skolelever och tjänstemän på UD och migrationsmyndigheter världen över. Dessutom är det en spännande reportagebok om en del av världen som USA valde att missförstå och förstöra. Det är också ett avslöjande reportage om hur girigheten tar över och får araber att ge sig på araber, kurder på kurder, sunni på shia, shia på sunni, sunni på sunni, shia på shia, kurdiska sunniter på kurdiska shiiter. Och så finns där amerikanerna som försöker delta i eller sluta fred i varje konflikt - när minoriteter blir nedtrampade och bortglömda i detta kaos. Ond bråd död är vad kriget i Irak handlar om. Med en klarsynthet, ett enkelt och rakt språk ger Macdissi mig en inblick som ingen annan. Sedan hon skrev boken har det blivit lugnare i Irak, det är inte lika våldsamt. Men striden om oljan kvarstår, den har inte helt utkämpats och ett inbördeskrig kan utbryta när som helst. Låt oss hoppas att det inte blir så. Låt oss hoppas att Macdissi kan resa tillbaka till Bagdad och vandra på samma gator som irakierna utan att behöva bära skyddsväst, hjälm och gömma sig i en stridsvagn som eskorteras av en hel konvoj. Nuri Kino |
........................................................................................................... |
Rena kläder om anklagelserna mot Ikeas underleverantör 18.03.2009 |
........................................................................................................... |
Debatt mellan Hans Palmqvist, IF Metall och Kent-Åke Ahlgren, Ikea 18.03.2009 Skrolla ned och lyssna här. |
........................................................................................................... |
Thoréns och mitt avslöjande rullar i radion under dagen 18.03.2009 Läs eller lyssna här. |
........................................................................................................... |
Morgonekot, en fika och två mördade 17.03.2009 ”Jag blir så trött på journalister, vad är det för fel på er?” Utbrast han plötsligt och stirrade på mig. Det han var irriterad över var en artikel om dubbelmordet på Södermalm, läs om det här. Som ni vet kommer jag från Mesopotälje, de andra fyra kom från olika Stockholmsförorter. Två av männen kände en av de mördade. Han kallades Puff Daddy för att han liknade rap-stjärnan, han gillade också mycket smycken och glansiga kläder. De känner till att han hade affärer på gång och att han därför hade lånat en stor summa pengar. Det måste ha varit anledningen till att han är död, att han rånmördades. Metro skickades runt bland oss. Tidningen citerade TV4:s ena hemsida kriminalkanalen.se där man påstod att båda mördade var på väg utomlands. Som bevis har man att de hade passen på sig. Männen på caféet blir än mer irriterade av den uppgiften. ”Han hade alltid passet på sig, det var hans enda legitimation.” Jag fortsatte lyssna på dem medan jag plockade upp datorn och inlägget på kriminalkanalen.se. En mening fick mig att börja undra vad artikeln egentligen handlade om. ”Lägenhetsdörren hade brutits upp med kraftigt våld. Enligt Kriminalkanalens källor visar skadorna att gärningsmannen sannolikt haft kunskap om hur man forcerar dörrar.” Vad betyder meningen ovan? Och hur vet man att det var en gärningsman? Han lär ha haft ett motto: ”Ska du skjuta skjut!” Det var kanske det som hände, att han skrek det till någon som riktade vapen mot honom och hans vän. |
........................................................................................................... |
Cirkeln är sluten, Magnus Thorén och jag gräver ihop igen 16.03.2009 Förhoppningsvis hinner vi färdigt till på onsdag. Vill ni veta mer om skyddshandskarna och vår nya undersökning om oegentligheter, lyssna på Ekot då. Löpsedlarna från Magnus och mina inslag från 2003: Mutor för att hyra lokal av Svenska Bostäder Svarta pengar för lokaler i Kista Galleria Svarta pengar för nya lokaler Mutor för att få hyreskontrakt i nybyggen Invandrare tvingas ofta köpa svart Invandrare köper oftare illegala kontrakt Forskare: Mutor väg till lokal för invandrare Ny rikstäckande enhet ska bekämpa korruption Avslöjandena nominerades till Guldspaden, lyssna eller läs dem här. |
........................................................................................................... |
Ingen sushi men förtryck och förföljelse 15.03.2009 Jag minns samtal förra året med tre irakiska kvinnor, på besök hos Kvinna-till-Kvinna. De berättade förfärade om en ny lag, nummer 41. Den ger varje religiös riktning rätt att för egen del tillämpa äktenskapslagstiftningen och kvinnors rättigheter. I religiöst sekteristisk tolkning kan lagen rättfärdiga och legalisera tvångsgifte, hedersmord, kontroll över och degradering av kvinnor. al-Ali distanserar sig från den primitiva föreställningen att detta beror på islam. Skulden ligger hos den extrema fundamentalism, som följt på ockupationen och därmed blivit en skapelse av krigsmakten USA. Med kriget har följt en systematisk etnisk, tribalistisk och religiös rensning: shia-majoriteten för sig och sunniter på andra sidan de murar som bokstavligen byggts mellan folken. I ett skede av kriget, inledningen, beväpnade USA de shiitiska miliserna. Senare köpte de Saddams sunni-soldater, satte på dem uniform och stoppade dollar i deras fickor. Det är dessa miliser som leder förtrycket av kvinnor och straffar, till och med dödar, dem som bryter mot taliban-liknande regler. Befolkningen styckas i mer eller mindre stora sekter, främmande för den gemenskap som kunde gälla tidigare. al- Ali säger, lite lustigt mitt i misären: Vi har inga sushi längre, inga sunniter som gifter sig med shiiter. Läs hela här. |
........................................................................................................... |
Fler läkare kan komma att polisanmälas 14.03.2009 Läs eller lyssna på Mikael Funkes och min dokumentär där en läkare som vi avslöjar som kriminell slänger ut mig handgripligen här. Idag kom så det efterlängtade beskedet: Den nya generaldirektören för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Hsan, Aud Sjökvist, vill se fler polisanmälningar av felgrepp inom sjukvården. Det säger hon till Svt, med anledning av fallet med den dråpmisstänkta överläkaren. Aud Sjökvist tillträdde posten som generaldirektör för Hsan så sent som i februari. Hon har en bakgrund som rättsråd kammarrätten i Stockholm. Aud Sjökvist tycker att alla fall där brott kan misstänkas ska anmälas. På sex år har bara ett fall av 27.000 lämnats till rättsväsendet, enligt Svt. - Jag tycker att ett fall på sex år är ovanligt lite. Det ska inte vara så att man anmäler till höger och vänster men det straffrättsliga ansvaret gäller alla, säger Aud Sjökvist till Aktuellt. Jag vill poängtera att jag med detta inlägg inte vill påstå att läkaren som misstänks för brott på Karolinska sjukhuset är skyldig. Läs hela intervjun med Aud Sjökvist här. |
........................................................................................................... |
Två personer åtalade för grov ekonomisk brottslighet efter Aktuellts och mitt avslöjande 13.03.2009 ”Du, en vän ringde och berättade för dig om Byggnadsgaranti, att de har snott pengar. Jag är en av dem som har blivit lurad av dem, en anställd på if och en byggherre har försnillat miljontals kronor. Jag vet att du har mycket att göra men du kan väl ta dig en titt på bokföringen, jag vet var det finns kopior på den. Snälla, de har lurat så många människor, stackars villaägare som inte har en aning om att de har blivit blåsta.” Nästa dag hade jag ännu en kartong fylld med dokument. Undersökande journalistik går ut på hårt arbete, mycket pluggande, tänkande, sömnlösa nätter samt försmådda familjer och vänner. I de flesta fall är det mödan värt. Det ger nästan alltid resultat. Men många gånger har det gått så lång tid från själva undersökningen att man glömt hyr mycket tid och energi man lade ned. Så känndes det för mig i onsdags. Försäkringsbolaget if:s informationschef ringde mig och berättade att åklagaren bestämt sig för att väcka åtal mot två personer som försäkringsbolaget polisanmält. Efter att jag, hösten 2006, gick till SVT:s Aktuellt med min undersökning och redaktionsledningen bestämde sig för att publicera blev nästa steg att uppmärksamma if på oegentligheterna. Nu, två och ett halvt år senare, är två personer alltså åtalade. De är anklagade för att ha förskingrat 39 miljoner kronor. Se pressmeddelande nedan: Ekobrottsmyndigheten har idag väckt åtal mot en byggentreprenör i Stockholmstrakten och en före detta anställd på försäkringsbolaget If. För byggaren väcks åtal gällande grov trolöshet mot huvudman (alternativt medhjälp till grov trolöshet mot huvudman), grovt bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll, för den före detta anställde grov trolöshet mot huvudman. De två anklagas för att för att ha blåst upp kostnaderna för byggjobb som byggaren gjort för försäkringskunder hos försäkringsbolagen If och Nordisk Garanti. Åtalet gäller ett tiotal fall från slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. De handlar sammantaget om 39 miljoner kr. De aktuella byggjobben har utförts för kunder som köpt så kallade byggfelsförsäkringar hos en verksamhet som då hette Byggnadsgaranti. Byggnadsgaranti byggdes upp och ägdes av Skandia på 1990-talet. Enheten överfördes till If år 2000. 2003 sålde If verksamheten som idag heter Nordisk Garanti. Åklagare är Daniel Suneson på Ekobrottsmyndigheten. Den 31 oktober 2006 sändes det första inslaget om det raffinerat utförda bedrägeriet som mina kolleger på Aktuellt och jag producerade, se här. |
........................................................................................................... |
Bloggfri dag 12.03.2009 |
........................................................................................................... |
Helena du Rées och min debattartikel i Aftonbladet i dag 11.03.2009  Ett stycke modern svensk rättshistoria som vittnar om ett rättsväsende där fördomar och förutfattade meningar kan räcka för en fällande dom. Strukturen, systemets aktörer har genom ett slentrianmässigt agerande på felaktiga grunder dömt en person till tre års fängelse för våldtäkt. Det är mitt i natten. Tre unga kvinnor, som är lätt berusade och kissnödiga, går förbi en krog där två män håller på att låsa. Kvinnorna ber att få låna toaletten. En av dem, Marika, flörtar med Peter, en av de anställda. Hon vill att han ska bjuda på drinkar. Peter tvekar. Han är trött och vill hem. Men kollegan vill festa med kvinnorna och övertalar Peter att hälla upp drinkar. När de har druckit några klunkar säger Marika till Peter att hon mår illa och vill att han följer med henne till toaletten, där de har sex. Några timmar senare stoppar polisen tunnelbanan där Marika befinner sig. En av väninnorna har anmält Peter för att ha våldtagit Marika. Ovan är från Helena du Rées och min debattartikel i Aftonbladet i dag, läs hela här. |
........................................................................................................... |
Historiskt bevis för folkmordet på icke-muslimer i Turkiet 11.03.2009 Dokumentet som borde ha åstadkommit högljudda protester och fetstilta rubriker i Turkiet är publicerat i en nyligen utgiven bok skriven av den kände turkiske författaren och kolumnisten Murat Bardakci. Det officiella Turkiet tiger. Författaren tror att man i Turkiet är tagen på sängen. Han hävdar att dokumentet överlämnades till honom av själva Talat Pashas änka. Den dåvarande inrikesministern Talat Pasha är känd som hjärnan bakom folkmordet som nästan utplånade turkiska icke-muslimer. Läs mitt inlägg om hur Talat Pasha mördades här. Officiellt, enligt turkiska beräkningar, fanns det inte ens 300 000 armenier i Turkiet under tiden för folkmordet. Man hävdar också att dödandet kom från båda hållen, att armenier förrådde Turkiet genom att skapa en pakt med Ryssland och sedan krigade mot sitt hemland. Alltså dog armenier och muslimska turkar i ett ”vanligt” krig. Författaren säger att man inte ska tyda dokumentet som statistik på antalet dödade armenier. Han tror att det mer är ett bevis på minskningen som följd av deportationer som den osmanska regimen fann nödvändiga då ansågs samarbeta med den ryska fienden. Historiker och forskare säger att det är nys, det faktum att det fanns en liten grupp armeniska rebeller var inte skäl nog att betrakta alla armenier som ett hot mot den turkiska staten. Den tyske historiken och experten på armeniska folkmordet, Hilmar Kaiser, går så långt som att säga att dokumentet är ett avgörande bevis på att de osmanska myndigheterna noga hade planerat utrotningen av armenierna. Kaiser säger också att man inte kan tyda siffrorna som något annat än antalet dödade armenier. ”Man kan helt enkelt inte gömma undan en miljon människor”, säger han till Times. Andra forskare säger att siffrorna inte är nya i sig, utan att de ytterligare bekräftar det man redan visste om Armeniska folkmordet. Även om Bardakci helt lämnar tolkningen av dokumentet till läsarna betraktar armenier världen över utgivningen av boken som ett steg på vägen mot ett erkännande av folkmordet. Frågan är högaktuell, inte minst med tanke på Barack Obamas stundande besök i Turkiet. USA:s nya president har ju sagt att han ska lobba för ett erkännande av folkmordet. Den 23 mars hålls en internationell konferens om folkmordet i Stockholm, läs mer om plats och tid samt anmälan här. |
........................................................................................................... |
Tyst 10.03.2009 |
........................................................................................................... |
Ulf Nilson om fattiga och rika, fattigare och rikare 10.03.2009 Ja, alla utom en familj vars efternamn börjar med W, plus andra ägare till exportindustri, handelshus och fabriker som har turen att ligga utanför Sverige. Vanligt folk fattigare, rika rikare. Var det nån som sa "som vanligt"? Jag tänker naturligtvis på vår valuta, kronan, som påstås flyta men envisas med att sjunka. Sverige är ett devalveringsland. Vi är kanske inte riktigt i Argentinas klass - inte än, men vi jobbar på det... Häromdan, när jag tittade efter, kostade en Euro nära 12 kronor, en dollar 9,19 och - aj, det gjorde ont! - en norsk krona 1,30 och en dansk hela 1,56. Man devalverar för att göra varor tillverkade i Sverige billigare att köpa för utlänningar. Eftersom produkter som bilar innehåller massor med utländska komponenter blir effekten inte så stor, men lite funkar det. Läs hela här. |
........................................................................................................... |
Kan inte betala elräkningen 09.03.2009 Irakiern kunde inte betala sin elräkning, han har varit gömd sedan han fick utvisningen, har jobbat svart men hyran sluker all den svarta lönen. Min vän gav honom två nummer till personer som behövde "folk". Irakiern, en tjugotvårig man, och hans ett år yngre bror flydde från Bagdad för tre år sedan. Varje gång de ringer hem gråter deras mor och säger att de omöjligt kan återvända. Det är för farligt ... jag vill betala deras elräkning. |
........................................................................................................... |
Frankfurter Allgemeine om Mesopotälje 09.03.2009 |
........................................................................................................... |
Internationella kvinnodagen 08.03.2009 Irak var en gång i tiden ett land vars kvinnor många andra avundades. Den tiden är förbi, i dag är Irak en islamistisk stat. Men man ska aldrig ge upp hoppet. Grattis kära mor, kära syster och alla andra fantastiska kvinnor i mitt liv! |
........................................................................................................... |
Orättvisor och folk som tyst tittar på 06.03.2009 En kollega bad mig skriva ned varför jag var så engagerad, jag ombads skriva ned anledningen i tredje person. Nedan har ni resultatet. Nuri låg i sitt pojkrum hemma hos föräldrarna i Södertälje. Han hörde dem snarka. Själv kunde han inte sova. Känslan som hade förföljt och emellanåt hållit honom sömnlös smög sig på. Varje gång han kände orättvisa och visste att han kunde göra något åt den gick hans hjärna på högvarv. Denna gång var det Amdi Möller Petersen. Nuri hade bestämt sig för att sätta dit honom, den värste av alla förtryckare. En tjuv och bandit som lurade världen att tro att han, eller rättare sagt hans hejdukar, förbättrade världen. Dessutom stal han av kher. Nuri tände lampan, gick ut i köket, satte på tevatten, tände ett stearinljus och antecknade. ”Vad är din drivkraft? Varför är det så viktigt för dig att Amdi sätts bakom lås och bom”, hade en kollega frågat. Nuri hade tittat på Juan för att få hjälp, men även Juan tittade frågande på Nuri som inte kunde svara. Han förstod inte riktigt frågan. ”Vaddå drivkraft? Vi måste ju stoppa honom”, men kollegerna stod fortfarande oförstående och stirrade på honom. Nu satt han, mitt i natten, med ett glas te och en smörgås framför sig och försökte hitta svaret. Varför var han så engagerad? Men är det inte det så man ska vara, tänkte han för sig själv. Det konstiga är väl att man överhuvudtaget ställer frågan. Alla måste väl agera när de ser orättvisor. Han skrattade lite lätt för sig själv. Han visste ju att det inte var så, han hade ju själv många gånger bråkat med vänner och släktingar för att de inte agerade mot orättvisor. Men det fanns ändå en skillnad mellan hans egen folkgrupp och den svenska. Han tog fram sitt anteckningsblock som det stod Dagens Nyheter på och bläddrade sig fram till en oanvänd sida. Han skrev ”Personer som reagerar” till höger och ”Människor som inte vill ta ansvar” till vänster. Sedan skrev han underrubriker: ”Polisen misshandlar oskyldig”, ”En brand bryter ut”, ”En äldre dam ramlar på trottoaren”, ”En tonåring blir mobbad”, ”En äldre man med käpp står upp på bussen”. Han blandade medvetet stort och smått. Egentligen visste han varför han själv tillhörde gruppen som reagerar, det var ju det han mor hade lärt honom. Så enkelt. Hon tycktes alltid stå på de svagas sida och var alltid i farten med något som gagnade barn och/eller fattiga. Men det var inte bara hans mamma utan andra i släkten som ansåg och agerade utifrån att inget är omöjligt och att man måste ta personligt ansvar. Man kunde inte förlita sig på att myndigheter fixade allt. Nuri och hans släktingar tillhörde en statslös minoritet och hade därför lärt sig att förlita sig på sina egna gärningar, och att agera för sin nästa. I Sverige hade han ibland fått höra att man måste i första hand måste tänka på sig själv och i andra hand på andra. Alltså tvärtom mot vad han hade lärt sig av sin familj. ”Sverige har lärt mig att uttrycka mig fritt. Mina släktingar har lärt mig att agera och inte vänta på någon annan. De har också lärt mig att det som går att göra i dag ska inte vänta till imorgon”, skrev han och tänkte sedan tillbaka på händelser där han hade haft hjälp av båda kulturerna. Han skrev ned händelser som påminde honom om det ena eller andra. När han var tjugo år hade han och hans kusin Yilmaz varit på nattklubben Avenyn i Södertälje och stod tillsammans med sina flickvänner och väntade på en taxi. Plötsligt stannade en polisbil till, tre polismän rusade ut och knuffade ned en berusad man, en annan av Nuris kusiner. ”Är inte det där Mattias”, frågade Nuri de andra. Nuri och Yilmaz sprang fram till polisen och Mattias som skrek ut sin smärta. En polisman höll ned Mattias ansikte med sin känga, en annan tog på honom handklovarna medan den tredje sparkade honom på ryggen och röt åt honom att hålla käften. Nuri försökte få poliserna att sluta misshandla Mattias. En av dem hotade med att ta sy in Nuri också om han inte höll käften. Nuri svarade att han gärna följde med till stationen, så att han kunde berätta för polisernas chef hur de behandlade en full oskyldig man. Mattias skrek att de måste ha tagit fel man, att han varit på nattklubben hela kvällen och inte förstod varför de gav sig på honom. Men polismännen envisades, de påstod att de visste att han hade våldtagit en ung kvinna i stadsdelen Hovsjö tidigare på kvällen. Yilmaz bekräftade att Mattias hade varit på nattklubben. En av polismännen den som hade sin fot mot Mattias nacke tittad på Yilmaz, knöt sin näve och slog honom i magen så att han tappade andan. Nuri tappade fattningen och sparkade polismannen på sidan. En polisman som satt kvar i bilen ringde efter förstärkning. Yilmaz skrek åt Nuri att springa, de fyra, kusinerna och flickvännerna sprang allt de kunde. Några månader senare greps de och förhördes. Nuri åtalades aldrig fast han i förhöret hos polisen hade berättat hela sanningen. Yilmaz dömdes för våld mot tjänsteman och fick en månads fängelse. Polismännen hade pekat ut Yilmaz och anmälde honom för våld mot tjänsteman samt för att hindra polisen från att utföra sitt jobb. Rättegången var en fars. Nuri och Yilmaz flickvänner blev inte heller betrodda. Mattias som också vittnade blev utskrattad av åklagaren, han var ju för full för att komma ihåg något ansåg man. Det hjälpte inte att polisen hade tagit fel person, att det var någon annan som var skyldig till våldtäkten. Mattias liknade nämligen den man som sedan dömdes för våldtäkten. Polismännen ljög om hela händelsen. Deras version var att de hade stannat bilen för att prata med Mattias men han hade försökt springa därifrån och de tvingades springa efter honom. Yilmaz hade, enligt den som slog honom i magen, försökt hindra polisen från att prata med Mattias, knuffat den ene polismannen och muckat bråk. Men det var som sagt polismännen som blev trodda. Dagen efter att domen föll bestämde sig Nuri för att få upprättelse i hovrätten. Han gick till porten till höghuset ovanför nattklubben, skrev ned alla namn, gick hem och slog upp dem i telefonkatalogen och ringde runt. Fem timmar senare hade han hittat fyra vittnen till händelsen. Yilmaz friades inte i hovrätten heller men dömdes inte för våld mot tjänsteman utan för att han hade hindrat polisen i deras arbete. Enligt Yilmaz advokat var det ett erkännande nog, det betydde att polisen hade ljugit men att man inte kunde döma helt till en invandrares fördel. Nuri hällde upp en kopp te till och fortsatte att anteckna och tänka tillbaka, han ville lära känna sig själv. Han ville veta varför det var svårt för Juan att förstå vad han drevs av. Som barn hade han alltid försökt att försvara svaga, mobbade och värnlösa. Han hade misshandlat en lärare, han hade arrangerat skolstrejker, han hade snattat istället för en av hans kompisar för att kompisen inte skulle bli utskrattad av de andra i gänget. Han vågade nämligen inte att snatta själv. Både Nuris morfar och farfar hade lärt honom att man måste agera, att man inte fick stå tyst och titta på, då var man inte bättre än förövarna. Man var sämre. Dessutom var det roligare, coolare än att "stå vid sidan av". Han blev ju lätt uttråkad av vardag och gråhet. Han tyckte också bäst om att stå i centrum, i händelsernas centrum. Eller så var det så att han hamnade i centrum just för att han tog tag i saker. Resultatet av handlingarna blev ju oftast att någon som inte har så stora möjligheter att påverka, fick en chans till upprättelse, eller att någon skurk, många gånger tjänstemän, måste sluta med dumheter och i vissa fall brott. Det långa och korta var att han var som han var. Han fick acceptera sig själv som den han var. Amdi Möller Petersen, Uff:s guru, skulle stoppas. |
........................................................................................................... |
Toppen av ett isberg, svenskars mutor till Saddam 06.03.2009 |
........................................................................................................... |
Mor Gabriel och jag 05.03.2009  |
........................................................................................................... |
Solidaritet? 05.03.2009 Flera av dem hade granskat direktörers höga löner, en av dem hade producerat gårkvällens Uppdrag Granskning som på hemsidan presenterades så här: Förra året, mitt i finanskrisen, slogs rekord i bonusavtal i de statligt ägda AP-fonderna som sköter svenskarnas pensioner, visar en genomgång som gjorts av SVT:s Uppdrag granskning. I tunnelbanevagnen på väg hem berättade en annan av våra kollegor att Svenska Dagbladets mellanchefer tjänar över 150 000 kronor i månaden. Inte undra på att jag är trött. If-Metall kan tänka sig sänka arbetstagares löner med 20 procent, pensionärer svälter, journalister går arbetslösa medan direktörer, redaktörer och tjänstemän får sina löner höjda. Är det något jag missförstår? |
........................................................................................................... |
Det nya demokratiska Irak 04.03.2009 * många kristna inte fick möjlighet att rösta. Valförrättarna upplyste dem att deras namn inte stod upptagna i röstlängderna. * sunnimuslimer som söker jobb inom offentlig sektor får avslag. Jobben är avsedda för shiamuslimer * sunnimuslimer som redan har jobb inom offentlig sektor får ingen löneförhöjning, inte högre befattningar eller beordras sluta sin anställning * en sunnimuslimsk man med anställning inom kommunen fick order om att lämna sin anställning. Då denne inte hörsammade ordern sattes eld på hans hus vilket ledde till att han, frun och två barn brann inne * sunnimuslimer som söker sjukhusvård vägras vård * det annonseras öppet om ersättning på 200-3000 USD om information lämnas på ”misstänkta” som sedan skjuts ihjäl. Detta ger inkomst för de många arbetslösa De som påstår att Irak av i dag är demokratiskt blundar för att: * kristna kvinnor söks upp på sina jobb och på offentliga platser och beordras sätta på sig slöja eller lämna landet * många högskolor tar bara emot shiamuslimska studenter * kurdisk milis - peshmergasoldater - jagar bort kristna från Ninveprovinsen * två kristna kvinnor i 60-årsåldern nyligen sköts ner på öppen gata i Bagdad * kristna skolbarn inte vågar gå till skolan * många kyrkor har bombats sönder och andra har stängts för kyrkobesökare * shiamuslimer ockuperar kristna hem * hat mellan shia, sunni, och kristna irakier breder ut sig i Irak och detta har spridit sig till Sverige * vem som helst kan skaffa sig ett vapen i Irak * shiamuslimska milisgrupper breder ut sig i Irak Nu är det Iran som styr i Irak med hjälp av USA. Är detta en ny sorts demokrati? Birgitta Elfström jurist |
........................................................................................................... |
En av säljarna av bluffskärmarna träder fram 04.03.2009 Hotad till livet av yrkeskriminella och utpekad som en av hjärnorna bakom bedrägeriet. När Arman Bolbolpor tog jobbet på Mediajet visste han inte vad som väntade. – Jag känner mig otroligt dum som jobbat för en bedragare. Jag har ju själv blivit blåst, säger Arman Bolbolpor. Han kom i kontakt med mannen bakom Mediajet första gången i maj i fjol när han själv skulle teckna avtal för en reklamskärm till sitt solarium i Stockholm. Arman Bolbolpor fick 3 000 kronor per reklamblad och tog kontakt med företag för att sälja in idén med reklamskärmar. – Jag gick in för jobbet helhjärtat, jag trodde verkligen på idén. Det är förjävligt att jag gick på det. Läs hela intervjun här. |
........................................................................................................... |
Skärmbluffen i Mesopotälje 03.03.2009 "Jag har redan betalat en advokat femtusen kronor i förskott för att han ska föra min talan gentemot blufföretaget och Wasa Kredit", sade en av dem uppgivet. Det började med att en försäljare av digitala reklamskärmar besökte företagen och erbjöd dem 3 2oo kronor i månaden mot att han fick ställa en skärm i affärernas skyltfönster. De flesta tackade ja. Men i stället för att tjäna pengar blev de skyldiga tiotusentals kronor, de hade skrivit under kontrakt de inte förtstått. Länstidningens nya reporter Linda Asmar står bakom avslöjandet som täcker flera sidor av tidningens pappersupplaga. Under vinterhalvåret i fjol besöktes flera företag runt Nygatan av en man som presenterade sig som försäljare för Mediajet, ett marknadsföringsföretag som hyr plats i butikers skyltfönster för att ställa ut digitala reklamskärmar, såkallade smartscreens. Försäljaren lovade 3200 kronor i månaden per skärm och med en bindningstid på 48 månader skulle det innebära runt 150 000 lättförtjänta kronor. Frisören Ghadir Chahin, ägare av Salong Hårtrend på Nygatan signerade två olika kontrakt av Mediajetförsäljaren - ett misstag som nu kommer kosta honom uppemot 50 000 kronor och därmed hota salongens framtid. Ett av kontrakten förband Ghadir Chahin att betala 990 kronor i månaden till finansbolaget Wasa kredit som finansierat Mediajets skärmar och nu står som uthyrare. Bägge kontrakt hade en bindningstid på 48 månader. Efter ett tag anlände en reklamskärm till salongen som inte fungerade. Någon utbetalning från Mediajet kom inte. Men samtidigt tog betalningskraven från Wasa kredit fart. Ghadir Chahin har gjort en polisanmälan om bedrägeri men den ledde ingen vart. Nu står hans jurist och Wasa kredit i förhandling. Läs hela artikeln här. |
........................................................................................................... |
Sista delen av diplomaterna, ett körkort och en korkad representant för vårt land 02.03.2009 I en annan sekvens sitter han i konsulatet i Dubai. En svensk med utländskt ursprung kommer in för att hämta sitt svenska körkort. Ljungberg vägrar ge ut det. Mannen ber att åtminstone få titta på det. Ljungberg vägrar. Mannen frågar vad han ska göra för att få sitt körkort. Ljungberg svarar att han måste kontakta polisen i Sverige. Mannen irriteras över Ljungbergs nedlåtande ton och säger ifrån. Ljungberg bryr sig inte utan fortsätter vara otrevlig. Mannen vägrar gå därifrån och ställer till med en scen inför konsulatets andra besökare. Mannen anklagar Ljungberg för främlingsfientlighet. Ljungberg ringer upp en kollega på ambassaden som säger att mannen visst kan få ut sitt körkort, det som krävs är en giltig svensk id-handling. Mannen visar upp sitt pass och får ut sitt körkort. Innan mannen går därifrån säger han argt: ”Jag som saknar Sverige, just nu saknar jag Sverige inte en sekund.” När mannen lämnat konsulatet tycker Ljungberg synd om sig själv, tittar in i kameran och säger: ”Han blev arg på mig för att han inte fick se körkortet, men då hade han tagit det och gått härifrån.” Ljungberg tog alltså för givet att mannen skulle ta körkortet och springa därifrån. Timmarna därefter befinner sig Ljungberg på en hästpolofest. Det är champagne, det är märkeskläder, snygga damer, stiliga herrar och lyx i överflöd. ”Tjusiga damer och fina hästar, det här gillar jag”, säger han till sin svenska diplomatkollega. |
........................................................................................................... |
|
Blog archive August, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive February, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive January, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive December, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive November, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive October, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive September, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive August, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive July, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive February, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive January, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive December, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive November, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive October, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive September, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive August, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive July, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive February, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive January, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive December, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive November, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive October, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive September, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive August, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive July, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive February, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive January, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive December, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive November, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive October, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive September, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive August, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive July, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE |
Blog series
Oskyldigt Dömda
Många läsare har hört av sig och vill ha inläggen om Oskyldigt dömda, med mitt krav på att man ska tillsätta en justitiemordskommission, samlade på en plats. De finns nu samlade i denna låda. Jag skriver på flera nya inlägg i detta ämne just nu.
Klicka här för att visa inläggen
...........................................................................................................
Golden Palm
Eng: All blog entries related to the Golden Palm and the Beverly Hills Film Festival are now gathered here.
Swe: Nu finns alla bloggar relaterade till Guldpalmen och Beverly Hills Film Festival samlade här.
Klicka här för att visa inläggen
...........................................................................................................