Allvarliga misstag vid mordutredning 30.11.2008 Jag vet inte längre hur många förundersökningar jag har granskat. Jag har slutat räkna. Men jag kommer aldrig att sluta häpna över hur undermåliga polisens (och andra myndigheters) egna undersökningar är. I dag fick vi som lyssnar på Ekot vakna till denna påannonsering: Polis och åklagare gjorde allvarliga misstag under utredningen av hedersmordet på 20-årige Abbas Rezai i småländska Högsby för tre år sedan. Det visar en granskning som P1-programmet Kaliber gjort. Bland annat spårades aldrig mobiler, vilket är rutin vid mordutredningar. Resten kan ni lyssna på här. Klockan 13.00 kommer jag sätta på mig mobiltelefonens snäcka och lyssna på Kalibers avslöjande om ännu en oaccpetabel polisutredning. För tre år sen, i november 2005, hittades en 20-årig mans svårt sargade kropp i en lägenhet i småländska Högsby. Obduktionen visade att han dött av tjugotal knivhugg och slag mot huvudet - och att han fått kokande olja i ansiktet. Det stod snart klart att mordet var hedersrelaterat. Abbas Rezai hittades i flickvännens familjs lägenhet, som varit starkt emot förhållandet. Den äldste brodern, som tog på sig att ha dödat Abbas, åtalades tillsammans med sin mamma och pappa för mordet, men både tings- och hovrätt friades föräldrarna då tillräckliga bevis saknades mot dom. Samtidigt konstaterade också tings- och hovrätt att det fanns tydliga tecken på att andra personer än de åtalade kan ha varit inblandade i mordet. Och alltså blev en eller flera personer, skyldiga till det tortyrliknande mordet, aldrig straffade. Tre år efter mordet återstår frågan: Hur kunde det blir så? Ovan är från Kalibers hemsida. Jag tycker inte att frågan längre är hur det kunde bli så, det har vi frågat oss alldeles för många gånger redan. Nu måste frågan vara vem/vilka som bär ansvaret för bristerna. Dessa personer måste genast bestraffas så att inte fler vågar göra fel. |
........................................................................................................... |
Holländarnas och mitt reportage fick stort genomslag 29.11.2008  I Holland har Matthea Vrijs och mitt avslöjande om hur cyniska holländska medborgare lurar flyktingar i Syrien på tiotusentals dollar fått stort genomslag. Mina vänner, Pieter ten Hoopen och någon till, som behärskar språket kan ta del av pressmeddelandet här, och en av alla tidningar som har följt upp med en debatt här. Holländska parlamentariker säger att de ska ställa frågor till ansvariga ministrar i nästa vecka, jag kommer självklart att följa upp. En stor del av det holländska radioprogrammet handlar om hur flyktingar från Iraks minoritetsgrupper är extra utsatta, och varför de är det. I dag när jag lyssnade på SR:s radioprogram Konflikt fick jag för första gången sedan USA startade kriget en känsla av lättnad. Det verkar som om om världen, mina västerländska kolleger, sakta börjar vakna och se sanningen. Badr-gruppen, Mehdimillisen, Peshmergan tillhör var och en någon av den irakiska regeringens grupperingar - det och mycket mer tål att tänka på. Irak är ingen demokrati. Irak är inte bättre än det var innan kriget. Irakierna har inte fått det bättre. Vissa har det bättre. Vissa hade det bättre under Saddams tid med. |
........................................................................................................... |
Migrationsdomstolen lät rättvisan och rättssäkerheten vinna 28.11.2008 För några månader sedan, efter att familjen hade fått avslag, och efter att Migrationsverket hade bestämt sig för att skicka tillbaka dem till ett brinnande Mosul i Irak, träffade jag Harout, mannen i familjen, i ett center för irakier. Sakta närmade han sig mig, och med blicken i golvet frågade han om jag möjligen kunde tänka mig att läsa deras asylhandlingar, ansökan och avslag. Någon vecka därefter ringde jag Harouts ena ombud, juristen och södertäljebon George Yanko, en begåvad man som jag känt sedan barnsben. Hur kunde George ha misslyckats? Han svarade mig: Låt mig delge dig mina spontana tankar om mitt arbete som juridiskt biträde för asylsökande. Jag har i nästan tre års tid arbetat med asylärenden och jag kan säga att det är det mest frustrerande och irriterande rättsområdet av dem alla, inkluderat familjeärenden och brottmål. Och inte till någon del beroende på de asylsökande själva utan på svensk flyktingpolitik och dess juridiska tillämpning. Är berättelsen oantastlig, ja, då räcker inte den kidnappning och våldtäkt som hon drabbats av för att konstituera förföljelse i lagens mening. Har han glömt att vid det absolut första ansökningstillfället (oftast en dag efter en tio dagars resa i lastbil, traumatiserad och flyendes krig och förföljelse) berätta en liten detalj, ja då har han senare trappat upp sina asylskäl. Har något hänt i en viss stad, ja då kan han flytta till en annan. Ljuger han om en sak måste han ljuga om allt annat. Efter alla avslagsbeslut jag har läst och de fåtal beslut där uppehållstillstånd beviljats kan jag vidare konstatera att bristen på konsekvens är slående. Oftast kan jag inte förstå varför en viss person beviljats uppehållstillstånd medan en annan med liknande skäl fått avslag. Jag vill inte tro att Migrationsverket på det här sättet slumpmässigt tillfredsställer en statistisk kvot utan gör en ärlig bedömning av varje ärende men jag kan inte låta bli. Jag delade egentligen hans tankar och känslor, och såg i papperen att han har gjort allt han har kunnat, men jag ville ändå ha hans spontana reaktion. Jag hade själv läst många asylärenden och sedan beslut om avslag eller uppehållstillstånd. Och inte blivit riktigt klok på lotteriet. Man visste aldrig vilket utslaget kunde bli. Det har i åratal diskuterats och debatterats om hur man ska skydda icke-muslimerna i Irak. Ett av förslagen är att upprätta en skyddszon eller en självadministration i Ninveslätten. Där tillhör de flesta medborgare landets minoriteter och skulle kunna känna sig trygga. Jag har hoppats att detta förslag, som också finns i Iraks konstitution, skulle bli verklighet. Det såg också länge så ut. I våras blev det stopp. En vän som jobbar på FN gjorde klart för mig varför: Eftersom Sverige, som har tagit emot fler irakiska flyktingar än alla andra EU-länder tillsammans, och som tagit emot tio gånger så många som Nordamerika, bestämt sig för att skicka tillbaka assyrier och andra minoritetsirakier, är det samma sak som att de kommer att skyddas av al-Malikis regering. I samma stund som den irakiska regeringen lovar att skydda dem och den svenska låtit sig luras och utvisar asylsökande, så mister flyktingarna rätten till skydd eller självadministration i sitt eget hemland. Förstår du? Plötsligt hade alltså asylsökandes ärenden i Sverige blivit storpolitik. Men jag vägrade ge upp. Avtal eller inte. Premiärminister Nuri al-Maliki hade också lovat att skydda assyrierna i Bagdads stadsdel Dora och misslyckats. För en månad sedan kom ännu ett bevis på att han inte kan hålla det han lovar. Tusentals assyriska familjer förföljdes ut ur Mosul. Snart är staden helt tömd på sin icke-muslimska befolkning. Den 20 november i år skrev Migrationsverket promemorian "Uppdatering av utvecklingen i Irak sedan 2008-03-05". Jag var tvungen att läsa den flera gånger för att tro mina ögon. Jag bad juristen Birgitta Elfström med ett förflutet som beslutsfattare i Mellanöstenärenden på Migrationsverket att analysera den, utan att hon fick veta något om mina värderingar. Hennes svar: Efter att ha läst endast några rader av promemorian ställer jag mig frågan om den verkligen har skrivits av en landanalytiker. Jo, det har den. Det är landanalytikern Magnus Rydén som upprättat promemorian. Vad avser han egentligen med att Irak håller på att utvecklas till ett "vanligt Mellanösternland" med de problem och lösningar det kan innebära. Det skymtas inga lösningar på flyktingsituationen i Mellanöstern och inte heller syns några förbättringar vad gäller respekten för mänskliga rättigheter och inte heller syns några framgångar i demokratisträvandena. Yttrandefriheten är beskuren. Jämställdhet mellan könen har inte kommit långt. Jag vill påstå att Irak under Saddams tid var mera att likna vid ett "vanligt Mellanösternland" än vad landet är idag. Varför skriver analytikern att "det politiska, ekonomiska och sociala området får heller inte glömmas bort". Det är väl mer än solklart att dessa faktorer måste vara med i underlaget för ett rättssäkert beslut. Analytikern gör ingen analys av anledningen till att antalet våldsdåd minskat med 80 % sedan början av 2007. Vid en snabbanalys av mig kommer jag fram till att våldsdåden minskat särskilt i Bagdad på grund av att där byggs höga murar mellan folken, upp till 8 meter höga betongmurar. Det är precis vad som sker i andra delar av Mellanöstern. Det är kanske detta som analytikern avser med sin liknelse. Det sker en etnisk rensning i olika områden i Irak. Om säkerhetsläget har blivit så mycket bättre i Irak borde väl människor kunna leva sida vid sida utan höga murar. Då skulle inte heller ambassader och journalister behöva bäddas in och iklädas skottsäkra västar och hjälmar. Det är dystert att fortsätta läsningen av promemorian. Hur kan det komma sig att al Qaida fortsätter att kunna vara verksamma i Irak? Om analytikern anser att säkerhetsläget förbättrats så borde väl Iraks armé med hjälp av koalitionsstyrkorna kunna gripa och ställa alla som utför illegala aktioner inför rätta. Analytikern skriver också att Al-Qaida är under stark press? Vem är det som pressar och på vad sätt? Jag kommer fram till att Iraks armé inte har kontroll över sitt land. Inte ens med stöttning av koalitionsstyrkorna. Analytikern skriver att säkerhetsläget har sedan den 24 april 2008 fortsatt förbättras i Bagdad, delar av centrala Irak och i nästan hela södra Irak. Jag undrar vilka grupper som omfattas av ett förbättrat säkerhetsläge? Inte är det den kristna minoriteten och inte heller de statslösa palestinierna. Om säkerhetsläget är så bra som analytikern vill påstå så undrar jag varför inte utvisningsbesluten verkställs med tvång. Analytikern skriver att de flesta stadsdelar huvudsakligen nu är under kontroll av militär och någorlunda förskonade från våld. Vem kontrollerar de delar som inte militären har kontroll över? Vad avser analytikern med någorlunda? Vilken våldsnivå skall en person tåla? Jag slutar med att fortsätta att analysera och slänger promemorian i papperskorgen. Birgitta Elfström hade alltså kommit fram till samma sak som jag. Migrationsverkets analytiker saknar sanningsinsikt. På grund av mina kontakter med både irakiska och amerikanske journalister och politiker, har jag ett omfattande material om flyktingsituationen. Och jag har i flera månader delat med mig av rapporter och artiklar till både Migrationsverket och ombud för asylsökande från Irak. En av dem är Harouts ombud, George Yanko. Men det har kännts som om att dunka huvudet i väggen. I dag känns det annorlunda. Att Harout har fått uppehållstillstånd i Sverige är inte en seger "bara" för honom, det är också ett bevis på att Sverige fattat fel beslut genom att skriva under ett återvändandeavtal med Nuri al-Malikis regering. Det är också ett bevis för att assyrier, som också kallas syrianer och kaldéer, och andra minoriteter behöver en självadministration i Irak. Idag har både Harout, hans fru, hans två barn och jag slutat våndas – i alla fall vad gäller hans fall. Men vi har många fler här i Sverige som behöver skydd – och ännu många fler i Irak. Migrationsdomstolens beslut: Harout och hans familj tillhör den kristna minoriteten i Mosul, som enligt landrapporteringen i målet är en grupp som i hög grad riskerar att utsättas för hot och trakasserier. Av utredningen har framkommit att Harout drivit en verkstad i ett industriområde i Mosul där han vid några tillfällen reparerat militärfordon tillhörande de amerikanska styrkorna. Han har därefter vid tre tillfällen mottagit hot per telefon och anklagats för att vara en kristen förrädare. Personen eller personerna som hotat honom har uppmanat honom att lämna landet omedelbart med risk för att han annars kommer att dödas. Utöver detta har Harout verkstad förstörts i ett sprängattentat. Det går emellertid inte att dra några slutsatser i fråga om huruvida attentatet riktat sig mot Harout personligen. Migrationsdomstolen finner dock att hoten han mottagit är betrakta som allvarliga övergrepp i utlänningslagens mening och att det gjorts sannolikt att han och hans familj, om de tvingas återvända hem, känner välgrundad fruktan att ånyo utsättas för allvarliga övergrepp. Vidare finner migrationsdomstolen att de inte kan begagna sig av myndigheternas skydd i landet. Det är inte heller rimligt för dem att söka tillflykt i någon del av Irak. Harout, han fru och två barn därför beviljas permanenta uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 UtlL. Man kan alltså inte skicka tillbaka asylsökande till Irak med ursäkten att de kan bosätta sig någon annanstans i Irak. Inte heller kan man utvisa hotade irakier och påstå att den irakiska staten kan skydda dem. Det beslut som Migrationsdomstolen tog idag är historiskt och en seger för rättvisan och rättssäkerheten. |
........................................................................................................... |
En holländsk cyniker, en bra advokat och en vän som vill ha rättvisa 27.11.2008 En vän och jag gick till ett fik för att äta frukost, kylbytarna fick klara sig själva. Mellan tuggor, diskussioner om de senaste nyheterna; bomber i Indien, ockuperade flygplatser i Thailand och attackerade kristna i Egypten, skrev jag ned vad jag ändå måste göra i dag. Listan blev lång, mycket lång. Det blev inget chillande. I morgon sänds Matthea Vrijs och min radio dokumentär i Hollands p1, Radio 1. En holländsk medborgare med irakiskt ursprung har rest till Syrien, visat upp falsk legitimation med Röda Korsets logotyp, samt ett falskt arbetsgivarintyg från Migrationsverket i Holland. Med de falska dokumenten i fickan har han övertygad flyktingar att tro att han kan hjälpa dem till Europa. I somras flög jag till Damaskus för att träffa flyktingar han har lurat. Med, i hemlighet inspelade, samtal lyckades vi avslöja cynikern. Och andra som honom. Jag länkar till dokumentären och lägger upp en engelsk version imorgon eftermiddag. Nu kanske flyktingarna kan få upprättelse. En annan som kan få rättvisa är "Peter" som jag har skrivit om i tidskriften Arena. Han sitter fängslad för våldtäkt. Men är han skyldig? Läs min undersökning här. Advokaten Johan Eriksson har lämnat in en begäran om återupptagande av förundersökningen med sikte på resning - till stor del baserat på mitt reportage. I eftermiddag har jag svarat på många mejl som kommit till Kaliber. Efer vårt avslöjande i söndags om att HSAN och Socialstyrelsen har undlåtit att anmäla läkare som kan ha gjort sig skyldiga till brott har personer över hela landet reagerat. En vän till mig finns bland dem. Hon har anmält berörda myndigheter till justitiekanslern. Hon skriver bland annat så här: Jag skriver "kan" därför att händelserna/handlingarna inte har prövats av en åklagare. Men om man tittar på det som radioprogrammet Kaliber gjorde i oktober 2006 ser man brott som vilken annan medborgare som helst förmodligen skulle dömts för i domstol. När jag nu i söndags åter lyssnade på Kaliber i Sveriges radio, gjort av Nuri Kino och Mikael Funke, fick jag klarhet i varför. Socialstyrelsen och HSAN har inte POLISANMÄLT dem. Jag vill att justitiekanslern ska bidra till patienternas rättssäkerhet. Socialstyrelsen och HSAN ska, måste, anmäla vårdpersonal som de misstänker har begått brott. Men i programmet kunde vi höra att HSAN endast anmält två fall på tio år. Socialstyrelsen har anmält fyra läkare sedan 2003. |
........................................................................................................... |
Tack Nils! 27.11.2008 |
........................................................................................................... |
Kristianstadsbladet har längtat efter Välgörarna 26.11.2008 När Cecilia Isberg läser debutantparet Nuri Kino och Jenny Nordbergs "Välgörarna" inser hon att det är en bokhon längat efter. En frisk fläkt i ett deckarland av mest trötta kriminalare och segt polisarbete. Och: Jag måste erkänna att jag längtat efter den här boken. Äntligen kommer en fräsch och frisk fläkt i deckargenren, långt från trötta kommissarier, brutala mord och dystert polisarbete. Godhjärtade svensk-assyriern Ninos Melke Mire är en antihjälte av stora mått, lätt att ta till hjärtat med sitt mod, sin drivkraft och lätt naiva tänkande. Hela finns här. |
........................................................................................................... |
AP och IHT om George Wassouf 26.11.2008  |
........................................................................................................... |
George Wassouf friad från anklagelserna om narkotikainnehav 25.11.2008  Världsstjärna friadKlockan åtta på kvällen hade den nyinvigda konserthallen Colosseum i Solna fyllts till sista sittplatsen. Tolvhundra personer hade köpt biljetter för i genomsnitt tvåtusen kronor styck för att få se världsstjärnan George Wassouf uppträda. Halvnio började ett ihärdigt rykte sprida sig i lokalen. Wassouf kunde inte komma. Arabiska tv-reportrar intervjuade besvikna fans som ville ha pengarna tillbaka. Sångaren hade gripits för narkotikainnehav, och sades också vara anklagad för att ha smugglat kokain. Dagen efter fylldes svenska nyhetsmagasin med bilder av hur svensk polis hade gripit världsstjärnan. TV, radio och tidningar toppade med nyheten. Ingen redaktion ville vara sämre än den andra. Expressens arabisktalande reporter lät sig intervjuas av arabiska tv-kanaler och berättade indignerad om skandalen. Se videoklipp från när Wassouf greps här, från när Expressens reporter pratar med MBC här och från när Wassouf under tumultartade förhållanden släpptes här. I söndags kontaktades jag av George Wassouf manager. Nedan min artikel som till viss del kommer att publiceras av AP senare i dag. Den syriske sångaren och världsartisten, George Wassouf är helt friad från misstankar om narkotikabrott. Det var den 1 november i år som George Wassouf greps på Sheraton Hotell i Stockholm. Polisen knackade på dörren, Wassouf trodde att det var fans som fått reda på rumnumret och öppnade inte. Han hann inte reagera vidare förrän de stormade rummet. Totalt sjutton poliser var inblandade i tillslaget, säger ett vittne på plats. Polismännen var alla civilklädda för att inte dra åt sig uppmärksamhet. Klockan var halvnio på kvällen - två timmar innan planerad konsert på Colosseum i Solna - Wassouf vilade sig inför Sverigepremärien när polisen väckte honom. Rummet stängdes av med en gång. Wassouf som lider av benskörhet och har opererats flera gånger, äter dagligen tunga läkemedel mot värk. Polisen uppfattade det som om han var påverkad av narkotika. Han togs in till förhör. Man ansåg att man hade tillräckligt på fötterna för att hålla kvar den mycket sjuke världsstjärnan i 72 timmar. Både urin- och blodprov togs. Nyheten om att världsstjärnan, med hundratals miljoner fans över hela världen, gripits för narkotikabrott slog ned som en bomb i arabvärlden. Den 19 november kom resultatet av polisens utredning. George Wassouf var helt oskyldig. "Vi är lättade men fortfarande skakade. Skadan är större än någon kan fatta. Flera av hans konserter i till exempel Australien blev inställda på grund av anklagelserna, både han och arrangörer har förlorat miljontals kronor. Men George är inte den som sviker sina fans och kommer därför tillbaka till Stockholm", säger vännen och Europapromotern Josef Karabet. Nedan från åklagarmyndighetens beslut: Det finns inte längre anledningen att fullfölja förundersökningen. På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt. Wassouf är bedrövad över anklagelserna. "Jag är glad att det är över, att den svenska polisen har erkänt sitt misstag men såren har inte läkt. Alla nyhetskanaler i de arabiska länderna men också i Amerika och Europa basunerade ut att jag hade begått ett brott. Min upprättelse blir att hålla konserter och glädja mina fans." Sångaren fortsätter nu sin världsturné som vanligt och kommer lagom till jul tillbaka till Sverige och Stockholm. |
........................................................................................................... |
Han drog i mina kläder och knuffade mig 24.11.2008 Programmet slutar så här: Hej, jag heter Nuri Kino och jag kommer från radioprogrammet Kaliber på Sveriges radio. - Är den där på? Ja, men jag kan stänga av. Nu sänder vi på söndag, jag kan stänga av så kan du prata. Du måste få tillfälle att bemöta kritiken. - Jag vill inte. Men varför inte? Det är ganska grava anklagelser som kommer att riktas mot dig. Du vill inte bemöta kritiken? - Nej. Du har fått ett antal varningar genom åren, vad har du att säga om det ... Nej, inte dra i mina kläder. Inte knuffa, jag kommer ut. Nu är hela reportaget upplagt på Kalibers hemsida, se här. |
........................................................................................................... |
Varför är svenskar rädda? 24.11.2008 Sverige har varit förskonat från krig i två sekler. Inga svenskar tvingas fly sitt land och leva i exil på grund av sina åsikter. Sverige har utomordentliga lagar som värnar om medborgarnas åsikts- och yttrandefrihet. Deras frihet och rätt att säga vad de vill (nästan) är så stor att många människor i världen bara kan drömma om ens hälften. I otaliga andra länder är risken överhängande att man sätts i fängelse och i vissa fall också blir avrättad för att man uttrycker åsikter eller kritik som man i Sverige knappast ens skulle rycka på axlarna åt. Bloggare i Egypten, Saudiarabien, Kina till exempel, jagas och fängslas när de kritiserar system där mänskliga rättigheter inte existerar eller framför kritik mot sina regeringar. Ovan är från Merit Wagers kolumn i Svenska Dagbladet, vissa alster behöver inte analyseras vidare, allt är redan sagt. Den här texten är en sådan, läs hela här. |
........................................................................................................... |
Kaliber i p1 om att HSAN och Socialstyrelsen begår lagbrott 23.11.2008  I dag handlar det undersökande magasinet Kaliber i Sveriges Radios P1:s om att läkare som begår brott inte polisanmäls. Reportaget är gjort av Mikael Funke och mig.Lagen säger att om en läkare kan ha gjort sig skyldig till brott så ska han anmälas till polisen. Som alla andra medborgare. Två myndigheter har till uppgift att kontrollera att läkare följer lagar och förordningar. När myndigheterna finner att en läkare inte agerat korrekt så kan de utdela en varning eller en erinran, i förlängningen kan läkaren mista sin legitimation. Men det händer sällan. Nästan aldrig. För att en läkare ska ges en varning måste myndigheterna gå igenom vilka fel läkaren har begått. Vi har för Kalibers räkning granskat en läkare, de utredningar av honom som har gjorts av berörda myndigheter, de varningar han har fått och vad de lett till. Han kallas "kändisläkaren". Många kända personer säger sig ha blivit hjälpta av honom. Han kallas också "fixaren", han ställer upp på det mesta: Om du vill ha ett falskt sjukintyg fixar han det. Han kan hjälpa dig vinna vårdnadstvisten eller slippa fängelse. Detta vet också myndigheterna. Han har varnats av HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, för oegentligheter och brister i sin verksamhet, efter att Socialstyrelsen undersökt anmälningar mot honom i över tio år. Han för inte journaler som man ska, han ruckar på sekretessen och han ljuger medvetet för patienter om deras diagnoser för att binda dem till sig. Han skriver ut fel mediciner och flera personer säger sig ha blivit förgiftade av honom. Apotek har reagerat på hans förskrivning av bloddopingmedel. Och han har skulder till kronofogden på över 150 miljoner kronor. Enligt deklarationen är han utblottad. Så här står det på hans mottagnings hemsida: Leg läkare, specialist i invärtes medicin. Fick specialistkompetens 1980. Inriktad på hjärta, kärl, näringsfysiologi/viktminskning, idrottsskador, minnesstörningar och benskörhet. Forskar på hjärtsjukdomar, blodtryck och diabetes Vår granskning av läkaren började efter att en medelålders man dog i augusti i år. I mannens umgängeskrets spreds det snabbt rykten om varför han hastigt hade omkommit. Ett envist rykte handlade om kändisläkaren. Många i den dödes omedelbara närhet är själva patienter hos läkaren. HSAN och Socialstyrelsen har i sina undersökningar av läkarens verksamhet kommit fram till att han kan ha begått många allvarliga brott, men de har aldrig polisanmält honom. Nu har Mikael Funke och jag granskat myndigheternas egna lagbrott. Om man inte följer lagen betyder det att man brutit mot den. När de myndigheter som har till uppgift att granska underlåter att polisanmäla läkare som kan ha gjort sig skyldiga till allvarliga brott, begår de själva kriminella handlingar. Jag ser fram emot att justitiekansler Göran Lambertz och socialminister Göran Hägglunds utreder varför HSAN och Socialstyrelsen inte följt lagen. Men framförallt ser jag fram emot att läkare som inte följer lagar och som skadar sina patienter ska ställas inför rätta. De allra flesta läkare gör sig inte skyldiga till lagbrott, men de som gör det ska stoppas! |
........................................................................................................... |
Pipeline i närheten av min födelseort sprängd 23.11.2008 |
........................................................................................................... |
Pilot, dagens hjälte 23.11.2008 Läs Eskilstuna kurirens artikel här. |
........................................................................................................... |
17 åring behöver hjälp 22.11.2008 Nedan mejl om en person som jag tänker göra allt jag kan för att hjälpa: Hej, jag mailade dig för ett tag sedan angående en sjuttonårig assyrisk pojke från Bagdad. Han har nu fått avslag från migrationsdomstolen. Jag vet att det är hans eget beslut om han ska gömma sig men jag vet också att han lyssnar väldigt mycket på mig så jag ville fråga dig som är insatt i Irakfrågan: Vad tror du är bäst för honom, eller snarare vad är minst dåligt, en gömd tillvaro i Sverige eller en osäker tillvaro med familjen i Bagdad? Han mår oerhört dåligt psykiskt nu, med självmordstankar och frånvaroattacker. Och: Okej, Du kan lägga ut mitt mail om du avidentifierar. Jag träffar honom i morgon, ska be att få kopior på papper då. Jag har tagit kontakt med Rosengrenska (vård till papperslösa i Göteborg) och vi ska dit nästa vecka för att en psykiater ska kunna kolla om han har ptsd. Vad jag har fattat är det väl dock omöjligt att han ska få stanna nu när detta beslut gått igenom. |
........................................................................................................... |
Ingen människa är illegal 22.11.2008 Avvisning av flykting avbröts efter tumult I Göteborg fick avvisningen av en flykting från Sudan avbrytas tidigt på lördagsmorgonen. När mannen skulle avvisas försökte han rymma från polisen på Landvetter flygplats och i samband med att polisen skulle ta fast honom skadades han. Mannen är nu förd till sjukhus och enligt Sahlgrenskas pressjour är han lindrigt skadad, rapporterar SR Göteborg. Ett 30-tal sympatisörer, bland annat från organisationen ”Ingen människa är illegal”, fanns på Landvetter på morgonen. Efter beslut av gränspolisen på lördagen är mannen nu inte längre tvångsplacerad hos Migrationsverket i Kållered - beslutet om förvar är upphävt. På måndag preskriberas ärendet och det innebär att hela asylprocessen börjar om igen. Den skadade mannen är den ende av åtta sudanesiska flyktingar som hungerstrejkade i Göteborg 2006 som inte fått uppehållstillstånd i Sverige. Organisationen Ingen är illegal, som jag vet alldeles för lite om, men gärna skulle vilja veta mer om, göder min revolutionsromantiska sida. |
........................................................................................................... |
Lastbilar fulla av flyktingar? 22.11.2008 Människosmuggling med lastbil längs E6 i Halland tycks inte vara ovanligt. När polisen i veckan gjorde en rutinkontroll så hittade man tre lastbilar lastade med människor, en varannan timme. Samtliga flyktingar i lasten kom från Irak. Jag har funderat på hur många de var i lastbilarna? Vilka länder de har färdats igenom? Hur de mår? Varför har det inte skrivits mer om dem? Tre lastbilar lastade med människor! I dag, när jag hade fått sova lite och krafterna kom tillbaka till mig. Ringde jag till polisen i Halland. Den som skrev TT-meddelandet, som återgetts i så gott som alla rikstäckande tidningar, radio och TV, måste antingen ha varit full, trött eller ha haft mycket bråttom. Det var inga lastbilar, det var personbilar, och det handlade om sammanlagt tio flyktingar. Det är i alla fall många, om man tänker på alla andra som inte har åkt fast på E6 i Halland. Nedan en bit av en artikel ur Hallandsposten. Under loppet av sex timmar stoppade polisen i Halland tre bilar på E6 som förde med sig smugglade flyktingar från Irak. Enligt Marianne Paulsson var flyktingarna klädda och i samma fysiska skick som de irakflyktingar som dumpades av okända smugglare vid Snapparp i slutet av oktober. Det tyder på att de tio från onsdagsnatten var alldeles nyanlända till Sverige. Ingen hade pass eller andra id-handlingar, inte ens bagage. Nio av flyktingarna sökte omedelbart asyl och sju av dem förs nu till Migrationsverkets mottagningsanläggningar. De andra två är klassade som minderåriga och har överlämnats till socialtjänsten. Den tionde, som inte sökte asyl, insisterade på att få fortsätta till Norge. Han kommer, berättar Paulsson, att skickas till Irak. De tre bilförarna, som körde flyktingarna i egna bilar, fick åka vidare från trafikkontrollplatsen – fast utan sina passagerare. De är inte misstänkta för något brott. När jag läser artikeln har jag stor lust att organisera en aktion för att hjälpa flyktingen som vill till Norge. Jag har intervjuat hundratals irakiska flyktingar de senaste åren och kan nästan garantera att han har gått igenom ett helvete för att ta sig hit, och nu ska han skickas tillbaka. Bara så där. Läs hela artikeln här. |
........................................................................................................... |
"Fula fiskar och Flata murvlar" 21.11.2008 Ninos lystrade. Han hade växt upp tillsammans med Nenad. De var lika gamla. Nenad var från Tumba och de hade gått på samma fritidsgårdar, tillhört två rivaliserande gäng och slagits om samma tjejer. När de blivit större hade Nenad gått med i ett riktigt gäng som styrdes av en annan serb. När denne blev dödad utnämndes Nenad till den nye ledaren. Han var numera också Zorans chef. Under kriget på Balkan hade kyrkan i Södertälje, med Ninos farbröder i täten, skänkt mycket kläder, mat, mediciner och pengar till serberna. Nenad hade stått flera av de serbiska ledarna nära, och han hade varit med och administrerat den syrisk-ortodoxa kyrkans bistånd till serbiska flyktingar. Ninos räknades därför som en broder, även om han inte var medlem eller numera ens hade några affärer ihop med dem. Läs hela här. |
........................................................................................................... |
Hjärtat i halsgropen och en hund ansikte mellan benen 20.11.2008 Och nu har jag för andra gången på en och samma dag en hunds huvud mellan benen. Jag vänder mig försiktigt om och berättar för matten att jag är hundrädd, att jag är som en hund själv, att det tar tid innan jag vänjer mig vid en hund, litar på den och slappnar av. ”Men hon är inte farlig, hon är världens snällaste”, svarar matten, sträcker på sig och tittar leende på hunden som fortfarande har sitt huvud under midjan på mig. Till sist lyckas jag övertala både hund och matte om att lämna mitt könsorgan ifred. Tre timmar innan hade jag återvänt till min kollegas lägenhet efter tre timmars välbehövlig sömn på hotellet. Vid halvfyratiden på morgonen såg jag dubbelt. Då hade vi jobbat i över 18 timmar - i sträck. Det fick vara nog. Klockan halv sju lämnade jag alltså hotellet och tog en taxi tillbaka till huset kollegan bor i tillsammans med sin sambo, sitt barn, sina två katter och hunden. En stor labrador som heter Siegfrid och älskade att nosa mig mellan benen. Jag höll på att bli tokig. Kollegan fick ingripa gång på gång och mota bort Siegfrid. Klockan tio var manuset för söndagens radiodokumentär klart. Efter att ha klippt ”illarna”, korta sekvenser från intervjuer, ställde vi oss i ”studion”, ett litet hörn i kollegans arbetsrum, och spelade in ”pratorna”. Illar kommer från illustrationer och ”prator” är det vi säger emellan illarna. Kvart i elva, jag packar ihop. Kollegan stoppar mig och kräver att vi tar en bild-byline (fotografi på oss reportrar). Hjälp! Hur ser man ut efter så få timmars sömn? Men han envisas, det hör till och måste göras. Tio i elva, hjärtat i halsgropen, snabbt in i en taxi, det är tjugo minuter kvar till tåget går. I vagnen kom första sms:et från kollegan ”Rajner heter visst Rinder”. På söndag sänds Kaliber. I tisdags satt jag lugnt på en lunchrestaurang i Stockholm och läste mejl när det slog mig att producenten ville ha programmet på torsdag morgon. Fullt ös. Medvetslös. Nu är det satt. Och jag har fått en ny vän i kollegan som både har slitit med min hundrädsla och själva reportaget. Lyssna på vårt hårt framarbetade program klockan 13.03 i p1 nu på söndag. Om fyra timmar ska jag sitta på Operaterassen och heja fram mina vänner Bo-Göran Bodin, Sanna Klinghoffer och Anna Jaktén som är nominerade till Stora Journalistpriset. Tre av Sveriges bästa mediapersonligheter som jag har producerat mycket radio med. Där, på Operaterassen, är det säkert hundfritt. *Efter att jag publicerat ovanstående fick jag två sms: "Hunden heter Sixten" och "...han är en dalmatiner". |
........................................................................................................... |
"Wallraffande" eller inte? 19.11.2008 Debatten om huruvida man ska "wallraffa", alltså utge sig för att vara någon annan och spela in det med dold mikrofon eller kamera, är alltid lika aktuell. Och den lär komma igång på söndag igen. En lögn är försvarbar när det saknas andra verktyg för att avslöja grava missförhållanden. I januari 2006 skrev jag en debattartikel om att jag hellre ljuger än fegar, läs den här. |
........................................................................................................... |
Lidl:s personal förgiftar sopor 18.11.2008 - Läste du om Lidl:s anställda som tvingades förgifta livsmedel med utgånget datum för att hålla uteliggarna borta? Det finns folk till allt, de rotar i soporna efter mat. Äckligt! - Nej, det har jag missat. Men varför bryr sig Lidl:s personal om det? Det kan väl knappast drabba dem på något sätt. Jag tror inte heller att det drabbar själva matkedjan, det är ju knappast så att vanliga kunder hellre letar mat i soporna än handlar i butiken. - Personalen blev trötta på att behöva städa upp efter uteliggarna varje morgon, de inte bara letade efter mat i soporna, de smutsade också ned runtomkring sopkärlen. Är det konstigt att jag inte kunde sluta lyssna på dem samtidigt som jag läste mina mejl? För säkerhets skull googlade jag nyheten. Det visade sig stämma. Jag ids inte kommentera mina medresenärers reaktion, de talar för sig själva. Läs mer om Lidl:s kallhamrade personal här. För några år sedan följde jag några asylsökande som letade mat i soporna, resultatet blev ett bra reportage. Det illustrerades av den mångfaldigt prisbelönte Jesper Waldersten. Läs mer här. |
........................................................................................................... |
Nawlo om lyckade MR-dagar i Luleå 18.11.2008  Bilden är tagen av Firjal Dag När MR-dagarna skulle anordnas i år, i Luleå, var nätverket Nawlo självklart på plats. Med egen monter och ett välplanerat seminarium informerade Nawlo besökarna om utrensingen av kristna assyrier i Irak. MR-dagarna är nordens största forum för mänskliga rättigheter. Förra året, 2007, då MR-dagarna arrangerades på Stockholmsmässan drog det en storpublik på 2200 personer. Årets MR-mässa, i kalla och snötäckta Luleå, lockade över 3500 deltagare, det är ett nytt rekord och tre gånger så många som arrangörerna räknat med. Årets MR-dagar belyste; urfolk och minoriteter, klimathotet och allas lika värde. Om mitt seminarium: Nuri Kinos seminarie lockade ett 70-tal personer, fler än vad salen kunde ta emot. Hans genuina och gripande verklighetshistorier om vad som händer med de kristna assyrier som bor kvar i Irak och även de som flytt landet för att rädda sina liv, lämnade ingen oberörd. Varje dag kommer rapporter om kidnappningar, terrordåd mot våra kyrkor och mord på de kristna. Publiken ställde många intressanta frågor; hur kan man hjälpa för att detta ska få ett slut? Hur kommer det sig att många irakiska flyktingar hamnar i Södertälje? Hur kan man skydda icke-muslimer i ett muslimdominerat land som Irak, som är allt annat än enat? Att uppmärksamma sanningar med hjälp av media är en början till att resten av världen öppnar upp sina ögon och lyssnar. FN har ett stort ansvar att fullfölja skydd mot civila, och speciellt bevarandet av ett urfolk i Irak som håller på att utrensas. Läs hela artikeln här. |
........................................................................................................... |
"Alla kristna kommer att dödas" 17.11.2008 Jag öppnade mejlboxen för att läsa och svara på mejl. En vän i USA har hittat en artikel på en kurdisk nättidning där man hotar alla kristna i Irak till döden. Han har översatt den till engelska: Ansar AL-Islam issues Final ultimatum to ALL Christians to leave Iraq immediately. One of the Christians Maronite Archbishops received a written threat from an entity calling itself "Ansar Al-Islam", which means the defenders of Islam, calling on all Christians to leave Iraq immediately or face dealth and also issued the final ultimatum to the Christians in Baghdad and other governorates of Iraq, and asked them never to return back... Which read: "It has been decided by the General Secretariat of the Brigade of Ansar al-Islam to execute these ultimatum to all Christians and crusaders, the infidels in Baghdad and other provinces, to leave Iraq, the Muslims land, and should leave the country (Iraq) immediately and never to return to Iraq. You should go to your Roman Pope and his followers who insulted the greatest symbols of humanity and Islam. There is no place for you, you infidels Christians, among the faithful Muslims in Iraq going forward, otherwise our swords will be pointed at your necks similar to what was done to your fellow Christians residing in Mosul. Allah is our witness on what we have said. You were warned. Secretariat Brigade of Ansar AL-Islam" Jag har inte hunnit kontrollera sanningshalten i artikeln, alltså om det stämmer att Ansar al-Islam har gjort ett sådant uttalande, däremot har jag hittat en länk till den arabiska versionen av artikeln, läs den här. ” |
........................................................................................................... |
Sundsvalls tidnings recension av Välgörarna är som en färd på en motorcykel 16.11.2008 Så resonerar Stockholmaren Ninos Melke Mire, med assyriska rötter. Han blir förbannad och snubblar in i journalistyrket på den stora morgontidningen tack vare bevismaterial som kan avslöja en bluffande biståndssekt. Med hjälp av avhopparen Ingrid, journalistkollegan Emil och mängder med färgstarka Sverige-assyrier blir det en rafflande jakt på sekten, dess ledare och mer eller mindre hjärntvättade biståndsarbetare. Ovan är från ST:s recension som slutar så här: För att hitta den här blandningen av hård verklighet och humor i någon annan spänningsroman får man ta sig över till USA. Där vimlar det av böcker i den här genren; där våldet och intrigen blir så overklig att man inte tar det på allvar. Men underhållande. Ett mycket bra exempel är den amerikanske författaren Dennis Lehane och hans böcker om det Boston-baserade detektivparet Patrick Kenzie och Angela Gennaro. Läs hela här. Bilden nedan är tagen när Jenny och jag gjorde en dokumentärfilm i Jordanien i juli i år.  |
........................................................................................................... |
Hjältinnan 16.11.2008 Flera personer ska prata om henne. Den förste är en präst tillhörande den svenska kyrkan. ”Jag träffade Nadja första gången när hon bara var sju. Hennes familj hade flyttat hit från Tyskland. Det var något visst med henne redan då. Hon var alltid glad, pigg, nyfiken och vetgirig”, sade han, log och fortsatte: ”Jag konfirmerade henne, jag var till och med hennes körkortslärare." Han svalde och fortsatte men det gick inte längre att höra vad han sade. Det var slut på leendena, många hade i stället exploderad i högt gråtande. De syrisk-ortodoxa prästerna tog över och själva gudstjänsten till hennes ära började. De gamla hymnerna, för mig välkända, som enligt kristen tro ska följa hennes själ till vår herre, fick mina ögon att tåras. Och jag mindes många av de andra som man har sjungit dem för, släktingar, vänner och bekanta som gått bort. Jag tittade upp mot hennes bild igen. Hon fortsatte att le. Jag tittade mot hennes familj. Bland det värsta man kan vara med om måste vara att förlora sitt barn. Och en så "billig" död. Så här sade man på begravningen att hade gått till: En man misshandlade sin fru. Nadja tog sig in i lägenheten, gick emellano och försökte stoppa honom. Han slog Nadja också - så att hon föll och dog. Hur många gånger har jag inte förespråkat personligt ansvar? Hur många gånger har jag inte sagt att man måste gå emellan och stoppa en misshandel … Det gjorde hon. Nu är hon död. Igår, samma dag som hennes begravning, fyllde hon 27 år. Det är sista gången hon fyller år. Hon är en vardagshjälte och kommer aldrig att sluta fylla år. Mina tankar går till hennes närmaste, föräldrar, bröder och andra släktingar. Hennes många vänner, prästen och andra som för alltid kommer att sakna hjältinnan Nadja som kan ha satt livet till för att rädda någon annans. Må hennes själ vara salig. *Nadja heter egentligen något annat |
........................................................................................................... |
Skånskans recensent är uppslukad 14.11.2008  Foto: Gunnar Lundmark/SvD/Scanpix På Norstedts är man mycket nöjd med försäljningssiffrorna, läsare säger och skriver att de älskar Välgörarna - de senaste recensionerna tycker samma sak. Så här börjar Skånskans recension: Journalisterna Nuri Kinooch Jenny Nordberg har gjort något alldeles eget av den här boken. Med både distans och humor använder de sig av sin kunskap om grävande journalistik och de har med utgångspunkt i Nuri Kinos assyriska bakgrund skapat en huvudperson som inte är lik någon annan i den svenska deckargenren. Dessutom bygger de sin handling på en historia med stark och obehaglig förankring i vår närmaste verklighet. Och slutar så här: Kino och Nordberg fegar inte heller när de både elakt och träffande skildrar sin egen yrkesgrupp. När Ninos hamnar på Morgontidningen möts han av skiftande reaktioner – projektledaren vädrar integrationspengar, Kulturredaktören tycker att han är ett färgstarkt inslag och i personalmatsalens misstas han för diskplockare. Förutom Ninos, Ingrid och Emil spelar ytterligare en person en avgörande roll för handlingen i Välgörarna. Tuva är en ung kvinna som brinner för att hjälpa världens fattiga. Hon blir ett lätt offer sekten som driver BHH. I beskrivningarna av hur hon med egna pengar betalar för "utbildningar" i sektens regi där hon sedan bryts ner och hjärntvättas är skakande. Sammantaget är "Välgörarna – den motvillige journalisten" en brokig, underhållande, spännande och mycket välbehövlig bok. Den är inte bara en omskakande berättelse om hur lätt det är att luras när det gäller goda gärningar utan den är också en intressant skildring av Sverige och av journalistik ur olika perspektiv. Vad kul med en recensent till som har läst boken, tänkt till, känt in och förstått. Läs hela recensionen här. |
........................................................................................................... |
En wallraffande kollega, en asylsökande som kan bli dödad och en misstänkt brand 13.11.2008 Min kollega, som jag gör ett nytt avslöjande med åt SR:s Kaliber, skulle med dold mikrofon och en falsk historia få ut information om oegentligheter. På journalistspråk kallas det att ”Wallraffa”, en metod vi tar till när inget annat hjälper. Klockan fem ringde jag kollegan. Han var pigg och glad, inget i hans ton vittnade om oro. Jag lät honom inte känna av min heller utan sade att jag fanns på mobilen om det skulle krisa lade på och gick tyst mot duschen, som inte fanns i mitt rum utan längre bort i korridoren. Arrangörerna av mina seminarier på MR-dagarna hade bokat rum åt mig på ett Bed & Breakfast, vilket är hälften så dyrt som hotell. Vad gör man inte för saken? När jag vred på kranen insåg jag, för sent, att jag hade väckt gästerna som bodde i rummen närmast duschen. Jag förbannade mig själv för att jag inte har mer divalater och insisterat på ett hotellrum. Efter att ha läst mejl, skannat nyheter på nätet, och ätit frukost ringde jag kollegan. Han var exalterad, det hade gått mycket bra. Jag andades ut, han hade inte blivit avslöjad. Resultatet kommer ni snart att få lyssna på. Det sänds kanske redan den 23 november. På gymnasiet där salen för min föreläsning fanns blev jag påmind om att norrlänningar inte uttalar hela orden. Rektorn och vaktmästaren, som hjälpte mig att hitta mitt rum. Det var mycket mindre än vad som var bokat. Men flexibla som de var ställde de upp med både en ny sal och personer som skulle lotsa åhörarna rätt. Vaktmästaren och jag provade utrustningen, min dator och deras ”kanon” skulle passa ihop. Inte. Fast jag hade berättat exakt vad min dator heter och vad jag skulle ha den till så hade man inte skickat rätt sladdar. "Inga problem", skrattade Vaktmästargöran och fortsatte: "Det här är Lule, här går allt att fixa", sade han medan han letade fram sin mobil ur sina tio byxfickor och ringde Vaktmästarrolf som kom upp med en annan laptop. Fem minuter innan min föreläsning skulle starta var salen fylld. Ett tjugotal personer fick inga sittplatser. Nu var det sjuttio och inte "bara" de femtio som bokat i förväg som ville lyssna på mig. Vaktmästargöran öppnade en skjutvägg och bad om hjälp för att hämta fler stolar som han placerade i korridoren. MR-volontärerna hade just börjat att presentera mig när ett oljud ockuperade allas öron. Lugnt konstaterade Vaktmästargöran att det var brandlarmet, efter två minuters öronvärk kom Vaktmästarrolf upp igen. Han bad alla att gå ut på skolgården. Skolan skulle ”visiteras” och brandkåren var på väg. Tio minuter i minus nio grader senare fick vi veta att någon hade tjuvrökt i en toalett. Jag kollade mina mejl i min mobiltelefon. Två meddelanden förändrade min planerade föreläsning, ett med en pdf-fil som innehöll ett brev som sju amerikanska kongressledamöter har skrivit till president Bush, läs det här. Det andra var en nyhet om att två assyriska systrar i Mosul hade blivit dödade kvällen innan, läs mer här. Vi gick in och jag föreläste om etniska, religiösa och politiska motsättningar i Irak och resten av Mellanöstern. Om USA:s misslyckanden och behovet av skydd för icke-muslimer. Efteråt gratulerades jag för ett av MR-dagarnas mer lyckade seminarium. I det assyriska nätverket Nawlos monter signerade jag böcker och gav intervjuer. Jag blev inbjuden till att hålla nya föreläsningar, och fick två tips om missförhållanden på svenska institutioner. Vid halv sju var det dags för en ny föreläsning, ett samtal mellan FN-tjänstemannen och människorättsaktivisten Anders Kompass, forskaren David Gaunt och mig om FN:s folkmordskonvention. Det var mindre folk än i det första seminariet men lika lyckat. Intressant och givande för både oss i panelen och för publiken som ställde många relevanta frågor och höll i gång diskussionen. Tio minuter innan jag skulle på planet ringde en vän från Bagdad som ville att jag skulle prata med en person som satt bredvid honom. Han har en släkting som sökt och nekats asyl i Sverige. De ville prata med mig om de bevis som finns för att asylsökarens liv är i fara om han skickas tillbaka till Irak. Jag sade att jag måste lägga på och bad dem i stället mejla mig informationen. Nu sitter jag på planet och filar på manuset för del ett av tre i den dokumentärserie som jag är med och producerar åt holländsk radio. Min kollega för den svenska dokumentären ska, efter en lyckad dag packad med intervjuer, ta sig en drink eller två. Det var det sista han sade innan jag på planet stängde av telefonen. Jag önskar att jag hade ork att gå med honom på krogen. Innan jag slocknar vill jag tacka Zahra Ousi, Hazme Uney, Firjal Dag och Eva Salci för all hjälp på plats i Luleå. |
........................................................................................................... |
Haram eller halal? 12.11.2008 Ingen av de som har skrivit i dag verkar reagera över själva titeln, alltså programmets namn. Halal-tv. Halal. Rätt. Tillåtet i islams namn. Motsatsen till halal är haram. Något orent. Syndigt. Icke tillåtet. Är allt annat som sänds i SVT haram? Marie Söderqvist skriver i Expressen att den ende som vinner på Halal-tv är Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson. En bra poäng men jag håller inte med. Inte helt. Även fanatiska islamister vinner på Halal-tv. De får ju bara med namnet fram att allt annat som vi andra gör är haram. Läs Söderqvists krönika här. Det som har satt igång debatten om Halal-tv är alltså inte namnvalet, men det är inte inte heller de extrema åsikter som programledarna står för, utan att en av dem vägrade ta en författaren Carl Hamilton i hand. Om detta handlar Dagens Nyheters ledare i dag, den slutar så här: Likaså detta med att vägra hälsa genom att ta i hand. Inget lagbrott och säkert något som kan fungera om man lever hela sitt liv i en radikalmuslimsk kontext. Men onekligen en svårighet, för att inte säga omöjlighet, om man vill arbeta som jurist, tandsköterska, läkare eller reporter i majoritetssamhället. Att ta i hand, säga hej och titta den mötande människan i ögonen är ett sätt att etablera kontakt. Att vägra ta emot en utsträckt hand är att skapa distans. Att i Sverige vägra hälsa enligt majoritetssamhällets normer är således något som diskvalificerar människor från yrken där kontakt och förtroende är en förutsättning för att kunna göra ett bra arbete, som exempelvis reporter eller läkare. Då får man välja ett annat yrke. Eller hitta någon som vill försörja en. DN:s slutsats är inget jag tänker skriva under på, inte heller något jag helt avfärdar. Det jag tycker är att den definitivt är värd en vettig diskussion. Jag känner bra journalister som inte tar folk i händerna för att hälsa, andra vägrar kindpussas, det finns till och med de som inte kramar andra reportrar eller bugar, men de verkar inte i Sverige ... Hela ledaren finns här. |
........................................................................................................... |
Pär Nuder överraskade 11.11.2008 På eftermiddagen hjälpte jag skådespelaren som läser in ljudboken av Välgörarna - Den motvillige journalisten. Han fick lära sig att uttala de ord och fraser i boken som inte är på svenska. ”Han har kommit långt den lille pojken som föddes i sydöstra Turkiet, och vars föräldrar är analfabeter. Så gott som. Fadern känner igen sitt förnamn i skrift och modern kan läsa på en andraklassares nivå. Föräldrar som inte kan skriva och läsa har andra viktiga egenskaper och kunskaper att förmedla till sina barn. En analytisk förmåga, till exempel”, detta tänkte jag på väg hem från min föreläsning om Jennys och min roman. Akademibokhandeln i Sickla hade på kvällen bjudit in Norstedts förlag som i sin tur bjöd in fyra av sina författare. Det var före detta finansministern, statssekreteraren med mera med mera Pär Nuder, Dagens Nyheters kriminalreporter Lasse Wierup, fotografen och äventyraren Staffan Widstrand och jag. Läs pressmeddelande här. Staffan Widstrand var först ut och berättade om sina upplevelser i Antarktis. Han förmedlade kunskap, var underhållande och gripande. Jag rekommenderar varmt hans bok och hemsida, klicka här. Nästa talare var Lasse Wierup. Det är intressant att höra en annan undersökande journalist berätta om sitt jobb. Wierup avslöjade, bland mycket annat, hur han först kom i kontakt med polisens infiltratör Max Åström och varför han bestämde sig för att skriva boken som också heter Infiltratören. Den garvade krimreportern sade också det som borde vara det mest naturliga, nämligen att polischefer som begår brott också måste ställa inför rätta. Så har det ju inte blivit. Jag har läst de första kapitlen av boken och ser fram emot att läsa resten. Talare nummer tre var jag. Det gick bra, vilket också den långa kön av personer som ville att jag skulle signera boken vittnade om. Pär Nuder var den stora överraskningen. Vi mötte en helt annan Nuder än den tråkiga och fyrkantiga finansministern. Han berättade öppenhjärtigt om hur det var att under många år vara talskrivare, hur det ser bakom socialdemokratins fasad och om hur han tänkte när han nåddes av nyheten om mordet på Anna Lindh. Efter att ha lyssnat på honom längtar jag efter att öppna hans bok Stolt men inte nöjd. Nu ska jag förbereda mina seminarier på MR-dagarna. |
........................................................................................................... |
Migrationsverket, läget i Irak och ett "vanligt" asylärende 10.11.2008  Jag har valt ut ett "vanligt" asylärende för att illustrera den frustration man känner när man har med migrationsmyndigheterna att göra. Jag skriver "man" eftersom detta inte bara gäller mig utan också många jurister, andra journalister och människorättsaktivister. Migrationsverket och migrationsdomstolarna skickar inte sina ärenden på mejl så jag tvingades att skriva av det ord för ord. De syftningsfel och andra konstigheter som finns i min avskrift är alltså verkets. Bedömningen av läget i Irak Våldet i Irak har en sekteristisk prägel, där sunni och shiareligiösa grupper utför våldsdåd och hämndattacker som ofta drabbar civila. Motsättningarna förekommer mellan olika etniska och religiösa grupper. En stor del av våldet har även sin grund i kriminalitet och rivaliserande intressen som inte är av religiös eller etnisk natur. Tillgänglig information gör gällande att rättsprocessen uppvisar brister samt att förhållandena i häkten och fängelser är otillfredsställande (Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter i Irak 2006, s. 1f, 5ff, 14). Våldet som länge har drabbat Iraks civilbefolkning, och inte minst invånarna i Bagdad, har dock den senaste tiden minskat markant. Säkerhetsläget i Bagdad har i stort fortsatt att förbättras fram till idag. Enligt IRIN har shiitiska och sunnitiska dödskvadroner försvunnit eller dragit ner på verksamheten. AQI är också kraftigt försvagat i Bagdad. Enligt BBC är runt 13 % av staden är ännu inte under kontroll, främst Sadr city (071109). Mehdiarmén ligger dock lågt. Musikaffärer öppnas åter i Sadr City. Hårfrisörskor har också vågat öppna. Samstämmiga uppgifter, så som BBC och IRIN, talar om färre civila dödsoffer de senaste månaderna. FN:s generalsekreterare bekräftar trenden. Det minskande våldet motsvaras dock inte av framsteg när det gäller politiken. Försoninsgprocessen och återuppbyggnaden av infrastrukturen går trögt. För att den förbättrade säkerhetssituationen ska kunan konsolideras torde såväl politiska som ekonomiska och sociala framsteg behövas (Utvecklingen i Irak, alla provinser - särskilt Bagdad, sedan Migrationsverkets vägledande beslut 2007-07-05, Landinformationsenheten, s. 1-3, november 2007). Migrationsöverdomstolen har i ett avgörande den 26 februari 2007 (UM 23-06) konstaterat att det inte råder inre väpnad konflikt i någon av del av Irak. Vidare konstaterade domstolen att det generellt inte föreligger verkställighetshinder när det gäller Irak och att det normalt inte finns några hinder mot att återvända dit. Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting eller skyddsbehövande i övrigt Av 4 kap. 1 § utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda. Migrationsverket finner inledningsvis att säkerhetsläget i Irak generellt sett har påverkat situationen för de mänskliga rättigheterna negativt. Enligt Migrationsverkets bedömning är säkerhetssituationen i Irak dock inte sådan att den i sig utgör grund för uppehållstillstånd. En prövning i varje enskilt fall ska därför göras. Du har i inlaga uppgett att du är kristen assyrier från Bagdad. I oktober eller november 2006 stoppades din mor på väg från kyrkan av maskerade män som uppmanade henne att bära slöja och att er familj skulle konvertera till islam, då det i annat fall skulle gå illa för er. De okända männen påtalade för din mor att de kände till allt om er familj och var ni bodde samt att landet tillhör muslimerna. Din familj mottog sedan ett hotelsebrev med ammunition, varmed ni skulle dödas för det fall som ni inte lämnade bostaden inom 48 timmar. Brevet var undertecknade ”Katab Saraya Al-Haq”. På grund av detta flyttade ni till bekanta i en annan stadsdel i Bagdad. I mitten av december 2006 kidnappades din far av okända terrorister, men släpptes efter att en lösensumma betalats. Händelsen polisanmäldes, men inga effektiva åtgärder vidtogs. Vid den muntliga kompletteringen framgick att personer kommit in i den butik där du arbetade tillsammans med din bror och stal pengar eller varor. Det skedde även explosioner i närheten av butiken. Migrationsverket noterar att för att uppfylla förföljelsebegreppet på så sätt som utgör grund för flyktingstatus krävs en viss intensitet (Wikrén, Sandesjö, Utlänningslagen med kommentarer, åttonde upplagan, 2006, s. 130). I detta avseende konstaterar Migrationsverket att du, utöver att din familj mottagit hotelsebrev, inte har utsatts för övergrepp av sådant slag som medför flyktingskap enligt bestämmelsen. Enbart din kristna tillhörighet medför inte i sig att du på grund härav skulle anses riskera förföljelse av sådan art och intensitet som avses med bestämmelsen. Mot denna bakgrund har du inte gjort sannolikt att du vid ett återvändande till Irak skulle komma att utsättas för sådan förföljelse att anse som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen. Vad gäller det åberopande skyddsbehovet för Migrationsverket följande bedömning. Utöver de händelser som inträffade under 2006 har ingenting ytterligare inträffat fram till att du lämnade Irak. Oaktat din uppgift om att ni var försiktiga och inte gick ut finner Migrationsverket att du och din familj kunde bo hos bekanta på hemorten under ett flertal månader utan att några svårigheter uppstod. I detta sammanhang noterar Migrationsverket att din far och din syster fortfarande befinner sig i Bagdad. På grund härav har du inte tydliggjort att det skulle föreligga någon konkret hotbild mot dig personligen på grund av din kristna tillhörighet vid ett återvändande till Irak. Mot bakgrund av ovanstående finner i Migrationsverket du inte har gjort sannolikt att du är i behov av sådant skydd att du uppfyller kriterierna för att anses som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen. Sammanfattningsvis är du därför inte att anse som vare sig flykting eller skyddsbehövande i övrigt. |
........................................................................................................... |
Recension av någon som HAR läst romanen 09.11.2008 Romanen Välgörarna belyser på ett ypperligt sätt detta förhållande när den beskriver ambitiösa ungdomar som söker meningen med livet genom att viga sitt liv åt att göra gott för de behövande i tredje världen. Den beskriver också hur lätt det är för en sofistikerad sekt att indoktrinera och hjärntvätta dessa goda ungdomar som frivilligt låter sig späkas i hopp om att förändra världen till det bättre. När bokens huvudperson Ninos Melke Mire i bästa James Bond-stil har räddat en av dessa vilseledda ungdomar, sitter de på planet hem för att överlämnas till oroliga föräldrar. Den 20-åriga flickan lyssnar till hela hans resa, från Midyat i Turkiet till Morgontidningen och hur han starkt argumenterar för sin tro och sin Jesus, medan hon avfärdar allt tal om Gud och religion som påhitt. Till slut uttrycker hon i en enda mening ett viktigt samhällsproblem hos många sökande ungdomar, som kanske avundas den starka assyriska gemenskapen. Hon säger: "Okej. Så du kan ha din Jesus och alla de här människorna omkring dig, men vem ska jag ha nu då? .... Jag ska åka hem till Stockholm, och jag ska sitta själv i min lägenhet. Jag ska vara för mig själv .... Ninos fick ont i hjärtat. Vad kunde han säga? Han älskade Sverige, men ibland kändes det som den svåraste platsen i världen att leva på. Framför allt för svenskar." Detta sagt alltså när hon är "räddad" ur klorna på en sekt som verkar vara livsfarlig och inte skyr några medel för att sätta stopp för en enkel blatte som kommer från gatan och strör grus i sektens väloljade maskineri med miljarder kronor i full ruljans. Eller som Expressens recensent Nils Schwartz illvilligt skriver; " Ninos är liksom Kino en assyrier i krogsvängen som över en natt går från disken till desken". Läs hela artikeln här. |
........................................................................................................... |
Ett skrikande barn, CIA, den svenska polisen och partipiskan 08.11.2008 Nu har även jag flytt till mina föräldrar. Min mor får hem tidskriften Dagens Arbete, i senaste numret skriver Nisha Besara krönikan ”Dödligt revirpinkande”. Jag tänkte läsa den när jag kom på att jag måste studera en nedlagd förundersökning, en polisutredning. Jag började med förhörsprotokollen och hann inte mer än till tre av sju förhör innan jag häpnade. Frågorna som ställdes till vittnen och misstänkta skulle kugga vilken journaliststudent som helst. Utredarna ställer rätt frågor men lyssnar inte på svaren och missar därför relevanta följdfrågor. Åklagaren verkar inte veta vad utredarna gör … Det var så mycket konstigheter i utredningen att jag undrar när svensk polis ska bli bättre. Jag vet, jag vet, alla poliser är inte dåliga. Men är alldeles för många är dåliga och det genomsyrar kårandan och yrkesutövningen. Kalla fakta gjorde en undersökning av hur många brott en polis löser per år: En polis löser tre brott per år, klicka här för att läsa mer. De senaste åren har jag studerat många utredningar, följt polis och åklagare i arbetet och kan uppgivet säga att den utredning jag just har läst inte är unik i sina brister. Tillbaka till Nishas krönika som var mycket intressant. Om Cia och FBI samarbetade i stället för att konkurrera, om enskilda agenter ansåg att saken gick före karriären, skulle 11 september kunnat förhindras. Det tycker jag går att applicera på allt. Läs krönikan här. Och så några ord till justitieminister Beatrice Ask: Jag har sagt och skrivit det förut, men du verkar inte ta det till dig. Bästa minister, Vi behöver inte fler poliser. Vi måste ha effektivare, mer flexibla, mindre lata och rädda poliser. För sin karriär, eller för sitt politiska partis skull, eller något annat som har egenvärde har det de senaste åren utvecklats en konstig företeelse. Debattörer diskuterar inte saken utan går till personangrepp. Recensenter analyserar inte verket utan personen bakom det. Det senaste tråkiga exemplet är dagens debatt om tvångsäktenskap. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) och Nalin Pekgul (s) diskuterar hur man ska stoppa tvångsgifte. Jag håller med dem båda i sak, och de verkar hålla med varandra men är för upptagna med att vinna partipoäng för att se klart, se här och här. I mina senaste kontakter med myndigheterna om barnet som skriker frågade jag både polisen och socialen om vi, de och jag, inte skulle sätta oss ned och kartlägga barnet. Vi kunde ju gå in på folkbokföringen, plocka ut alla hushåll med barn under ett år i de närmaste portarna och antingen ringa runt eller knacka dörr. Det blev tyst i andra ändan av luren hos båda myndigheterna när de hade hört mitt förslag. Från polisens håll passade man också på att håna mig. ”Vad är det du inte förstår? Ditt jobb kanske är oseriöst men det här är polisen och vi måste följa lagar och regelverk.” Ja, vad är det jag inte förstår. |
........................................................................................................... |
Jag hjälper dig att rösta 08.11.2008  Många har skrivit till mig om att de inte har lyckats rösta på Pamela, se inlägg nedan. Det är mycket enkelt, skriv namn och mejladress här. |
........................................................................................................... |
Nu börjar georgierna få nog 07.11.2008 Den georgiska oppositionen kritiserar alltså både landets president Micheil Saakasjvili och grannlandet Ryssland, det land Georgien för tre månader sedan var i krig med. Den georgiske presidenten anklagades idag av demonstranterna för att förfölja oppositionella, begränsa mediefriheten och genomdriva ekonomiska reformer utan hänsyn till de fattiga i samhället. Hur länge trodde den georgiske presidenten att hans bluff skulle hålla? Med tanke på denna världsmanipulation hittade jag en artikel om min sejour i Georgien: Dagen före nyårsafton frigavs den före detta georgiske generalen Boris Ivanov från sitt fängelse i huvudstaden Tblisi, efter att den svensk-assyriske journalisten Nuri Kino uppmärksammat hans fall i en stort uppslagen artikel i Ordfront Magasin. På sin hemsida meddelar tidskriften att de georgiska myndigheterna drog öronen åt sig efter att Kinos artikel fått internationell genomslagskraft och översatts till engelska och ryska. Kinos berättelse är ett klassiskt journalistiskt grävjobb, där han beger sig till Tblisi och intervjuar anhöriga, vittnen och myndigheter. Han lyckas övertygande göra troligt att anklagelserna mot den tidigare generalen - narkotikainnehav - var falska, och att georgisk polis "planterade" narkotikan hos honom i syfte att kunna gripa honom. Historien lägger en sorglig sordin över Georgiens försök till demokratisering, då flertalet personer Kino intervjuar menar att det är en slags fasaddemokrati, där rättsäkerhet och mänskliga rättigheter står tämligen lågt i kurs. Det institutionella förfallet är mindre känt än det ryska, men icke desto mindre tydligt sedan den formellt västvänlige Michail Saakasjviki valdes till president i januari 2004. Resten av artikeln finns här, min undersökning kan ni läsa här, resultatet av den här. |
........................................................................................................... |
Rösta på Pamela 07.11.2008  En god vän från Libanon skrev ett mejl till mig tidigare i veckan, så här såg det ut: Snälla Nuri, hjälp oss lobba för henne. Hon är smart, snygg men vill framförallt väl. Du kan väl skriva om henne på din blogg? Pamela Oshana är assyriska från Libanon. Hon är 20 år, studerar internationella handelsrelationer på universitetet i Beirut och vill använda sina studier för att i framtiden kunna göra minoriteters röster hörd. Hennes intressen är annars simning och modedesign. Oj, nu glömde jag nästan varför jag egentligen skriver till dig: Pamela är med i en internationell skönhetstävling. Du är en av hennes förebilder och hon vore mycket hedrad om du skrev om henne på din blogg. Vad gör man inte för sina vänner? Gå in och rösta på Pamela här. |
........................................................................................................... |
Östersundspostens recension 07.11.2008 Sedan dess är han journalist på heltid, flera gånger prisbelönt för sina avslöj-ande reportage. Jenny Nordberg är också hon prisbelönt under- sökande journalist. Det här är deras debut som romanförfattare. I "Välgörarna - Den motvillige journalisten" berättas hur före detta diversearbetaren och krögaren Ninos Melke Mire köper ett lösskägg och infiltrerar och avslöjar hjälporganisationen BHH.Huvudperson och hjälte är alltså en person som verkar identisk med en av författarna och scoopet har också det verklighetsbakgrund, även om avslöjandet här kryddas med avrättade avhoppare och väpnade fritagningsförsök. Förutom det finns flera sidoberättelser som på olika sätt söker visa hur hjälporganisationen ägnar sig åt global ekonomisk brottslighet. Vi följer arvtagerskan till det stora imperiet, möten med Mugabe och idealistiska volontärer. Mig ger de sidospåren inte så mycket. Figurerna får inget riktigt liv, även om det bitvis är spännande. Desto mer liv är det i berättelsen om Nino, som med hjälp av assyriska släktingar i Sverige och hela världen kämpar för att nå sanningen. Nino Melke Mires assyriska bakgrund är central i boken eftersom det handlar en hel del om fördomar och rasism som han möter. Svenska mediers sätt att beskriva så kallade invandrarproblemen i förorten får en rejäl känga, liksom redaktionens förväntningar att han som invandrare ska "sätta färg" på tidningen. Svensk sjukvård, arbetsmarknadspolitik, gruppterapi, stelbenta fackföreningar, rädsla för religiositet och den svenska oviljan att hjälpa sina grannar är annat som avhandlas. Ibland kanske fördomarna slår över åt andra håll-et och personerna blir rätt så stereotypa, kultur-intressade kvinnor med sjalar verkar exempelvis vara ett extremt hatobjekt för författarna, men det är hela tiden elakt på ett roligt sätt. I kontrast till det skildras den assyriska kulturen och Ninos släktingar och vänner ingående och levande. Det är de delarna av bok-en, satiren över svenska medier, myndigheter och vardagsrasism och scenerna från det assyriska Sverige som gör "Välgörarna" värd att läsa. |
........................................................................................................... |
Pressmeddelande om mitt ena seminarium på MR-dagarna 06.11.2008  Nuri Kino talar på MR-dagarna i Luleå Journalisten, författaren och människorättsaktivisten Nuri Kino är kanske den person i Sverige som följt kriget i Irak närmast. Tre radio-dokumentärer, två tv-dokumentärer, en rapport som har översatts till sex språk och har skickats till regeringar i hela världen, hundratals artiklar samt flera biståndsprojekt är några av hans verk knutna till kriget i Irak. Han var först med att avslöja valfusket i norra Irak, förfalskningen av irakiska pass i Sverige, människosmugglarnas väg från Mellanöstern till Sverige, den amerikanska regeringens förtryck av personer som har kidnappats i Irak – och mycket mer. Hör hans föreläsning om den etniska rensningen av assyrier ut ur det som varit deras hemland i tusentals år. Nu befinner sig cirka 70 000 assyrier i Sverige. En minoritetsgrupp som har sitt ursprung i bland annat Irak. Hur blev de behandlade som kristen minoritet i sitt eget land och hur blir de behandlade och mottagna i sitt nya hemland, Sverige? "Assyrierna – urfolket i Mesopotamien, drivs ut ur Irak" Platsen för Nuri Kinos seminarium är i Luleå på Gymnasiebyn, sal 12, nära Kulturens hus, torsdagen den 13 november mellan klockan 11:30–12:30. På seminariet kommer senaste numret av tidskriften Re:Public Service att delas ut till alla deltagare. Nuri Kino har skrivit det långa reportaget ”Gud bevare Södertälje” i tidskriften. Efter seminariet kommer Nuri Kino att signera spänningsromanen Välgörarna - Den motvillige journalisten som han har skrivit ihop med kollegan Jenny Nordberg. Det kommer också att ges tillfälle till intervjuer med Nuri Kino, anmäl er till Zahra Ousi på 0704-322 996 eller zahraousi@hotmail.com |
........................................................................................................... |
Fler recensioner 06.11.2008 Det är såklart inte alls nytt, stort eller omvälvande, men det är rätt kul. Den stora behållningen är bokens huvudperson Ninos Melke Mire, den motvillige journalisten. (Han verkar ha rätt mycket gemensamt med författaren Nuri Kino.) Ninos Melke Mire är en smart mångsysslare med fantasi, social begåvning och en lång rad hjälpsamma assyriska kusiner. Han tar kommandot i boken som den avväpnande antihjälte han är: fåfäng, småtjock, med hundskräck, vattenfobi samt svårbemästrat sockerberoende och en vikande depression. Läs hela här. En mindre rolig recension finns att läsa här. |
........................................................................................................... |
Recensioner 05.11.2008 |
........................................................................................................... |
Obama och kristna i Irak 05.11.2008 Bush gjorde fel när han förklarade krig med Irak, hans analytiker gjorde fel bedömningar. Obamas verkar göra detsamma nu när han abrupt vill avsluta kriget. Det kan innebära slutet för Iraks ursprungsbefolkningar, rent psykologiskt innebär det en katastrof. Alla som kan kommer att lämna landet. Dessa besked kommer direkt från tälten utanför Mosul. Ur tidningen Dagen: Vi vädjar till goda människor att hjälpa våra kristna bröder och systrar i Irak på något sätt. Alla som kan måste höja rösten och uppmana den irakiska staten att ge de kristna irakierna samma rättigheter som alla andra. Vi vädjar också till Sveriges migrationsminister Tobias Billström att uppdra åt Migrationsverket att inte skicka tillbaka kristna asylsökande till Irak så länge det råder förföljelser och våld mot de kristna. Vi vädjar till alla politiker som är engagerade i frågor om mänskliga rättigheter och för de förföljda kristna och andra minoriteter i Mellanöstern att lyfta upp frågan på den politiska dagordningen. Läs hela här. Jag är i kontakt med Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson och kommer snart att publicera resultatet här. Diana som jobbade med Obamas kampanj, se inlägg nedan, säger att den stora skillnaden mellan den nyvalde och George W Bush är att den förstnämnde lyssnar och tar till sig. Hon tror därför inte att ursprungsbefolkningarna i Irak har något att vara rädda för. Men så bor hon i USA och har knappt någon kunskap om Irak - jag hoppas självklart att hon får rätt. |
........................................................................................................... |
Avundsjuka och stolthet 05.11.2008 "Du har så rätt, vi bör och ska också vara stolta över vårt land", sade han och var övertygad om att det var det jag menade. Det finns mycket att vara stolt över i vårt land. Det bör vi svenskar, oavsett hur mycket oegentligheter vi undersökande journalister gräver fram, aldrig glömma. |
........................................................................................................... |
Kanske är denna dag början på en bättre värld 05.11.2008 I Chicago bor det över hundratusen assyrier, en del av dem har verkat för att "deras" Barack Obama ska bli president. "Han har vunnit, han har vunnit! Vi har fått en ny president!", grät Diana i luren klockan fyra på morgonen svensk tid. Diana är en av anledningarna till att Barack Obama har läst min rapport By God - Sex dagar i Amman. Den 20 september 2007 skrev jag om senator Barack Obamas reaktion på By God, läs här. Och Mesopotäljes egen hövding, kommunalrådet Anders Lago, fick sig en liten pratstund med president Obama om hur kriget i Irak förändrade vår hemstad för alltid, läs en artikel om det här. Jag är ett hängivet fan av underdoghistorier. En mulatt har blivit USA:s president. Jag ser fram emot den första Hollywood-filmen om denna fantastiska man. Han kommer att bli en förebild för underdogs över hela världen. You CAN make it! Congratulations Mr President! |
........................................................................................................... |
HundraHundra 04.11.2008  Härmed startar ”Kampanj HundraHundra” som har som mål att genom mun-mot-mun-metoden till 31/1 2009 ha genererat hundra nya autogiromedgivare som donerar 100kr/mån till Assyrier Utan Gränser. Bli en av dem! Som tack för ditt stöd skänker Nuri Kino Dig ett exemplar av sin rapport By God – sex dagar i Amman, som skickas hem till Dig kostnadsfritt med posten. Kontaktperson: Vivianne Deniz, viviannedeniz@hotmail.com Läs mer här. |
........................................................................................................... |
Kriser 04.11.2008 Vad hände med matkrisen? Den frågan har radioprogrammet Konflikt försökt svara på. Olika förklaringar erbjuder olika lösningar och ordkrigen mellan länderna är igång. Indiska röster höjdes när USA:s president Bush sa att en förklaring till kraftigt höjda matpriser är att folk börjar äta mer i växande, folkrika ekonomier som t ex Indien. Indisk forskare rasade och sa att de miljarder som amerikanser spenderar på fettsugning kan rädda miljoner undernärda i fattigare länder. Läs eller lyssna på hela reportaget här. Om några timmar ska jag följa det amerikanska valet genom att ringa släktingar och vänner i Los Angeles, Boston, New York, Miami och New Jersey. Jag är så glaaaaad åt att ha en stor släkt och kunna följa världshändelser bakom andra journalisters rapportering. |
........................................................................................................... |
Svenska burkpengar ger mat och medicin 03.11.2008 Sommaren 2007 ringde min mor upp mig och frågade om jag kunde hjälpa en släkting. Jag sade att hon kunde få ringa. När mor och jag lagt på satt jag med hörsnäckan kvar i örat på och funderade på vad det kunde vara som min släkting ville ha hjälp med. Jag var också motvillig till samtalet eftersom det var samma person som jag hade sett rota i soporna. Jag hann inte längre i mina tankar förrän hon ringde. Hon hade hört att jag samlade in pengar till flyktingar och ville ge mig en stor summa som jag fick dela ut som jag ville. Jag visste att hon hade det knapert och levde på sin låga pension och sade därför att jag inte kunde ta emot pengarna. Hon måste ju försörja sig själv. Hon blev tyst ett tag och sade sedan att det var pengar som inte härstammade från hennes pension, de kom från hennes nya hobby. Jag frågade vad det var för extraknäck och hon berättade - utan ett uns av skam - att hon samlade burkar. Dagen efter hämtade jag tacksamt mer än tjugotusenkronor i ett vitt kuvert. Året innan hade hon blivit utskälld av en äldre kvinna för att ha kastat en läskburk. Då bestämde hon sig för att börja samla. I går hörde hon av sig och berättade att hon har ett nytt kuvert åt mig. Jag var på väg till Syrien ett par dagar efter det första samtalet och hennes burkpengar hjälpte flera familjer med mat och medicin. |
........................................................................................................... |
Voteringen om provinsförsamlingarna i Irak klar 03.11.2008 Bara sex av 440 platser i Iraks provinsförsamlingar ska reserveras för landets hårt trängda minoriteter inför valen nästa år - hälften av vad FN har rekommenderat. Beslutet fattades i dag av parlamentet i Bagdad. Läs hela här. |
........................................................................................................... |
GP om förföljelsen av assyrier i Irak 03.11.2008 Läs hela här. |
........................................................................................................... |
Snygg bild 03.11.2008  |
........................................................................................................... |
Recensioner 03.11.2008 Boråstidning. Recensionen är rak, rolig och inspirerande. Skånska Dabladet. Vi ser fram emot rescensionen. Expressen. Recensenten har uppehållit sig vid att ogilla mig och verkar ha glömt bort själva romanen. |
........................................................................................................... |
"Jag dör hellre" 03.11.2008 För tio dagar sedan ringde man mig från SR om något annat, reportrarna ville veta vilka de ska prata om utvisade irakier med i Södertälje. Ur Kaliber 2 november 2008: ”Jag dör hellre här” - Om avvisade irakier som går under jorden: 2006 efterlystes drygt 100 irakier i de tre storstadsregionerna, enligt Kalibers uträkning. Året efter - 2007 - efterlystes drygt 700 - alltså nästan en sjudubbling. Hittills i år har fler än 1000 irakier efterlysts av polismyndigheterna i Skåne, Västra Götaland och Stockholm. Enligt migrationsverkets egen prognos från augusti räknar man med att antalet efterlysta irakier kommer att bli ännu fler. Lars Skoglund igen: – De kan jobba på restauranger, som tidningsbud. Det är svarta jobb med 20-40 kronor i timman. De utnyttjas naturligtvis av oseriösa arbetsgivare. Samtidigt finns ett beslut att de inte får vara i landet, så lite väljer de att leva på det här viset också. Tillbaka i Södertälje på familje- och servicecenter. Här är Samira Hardo-Gharib ordförande och har jobbat här i 20 år. Hon berättar att de allra flesta irakier som brukar vara här kommer att försöka stanna i Sverige om de får ett avvisningsbeslut. - De åker inte tillbaka för det finns inga andra länder som vill ha dem för att Sverige har sagt nej. Så de stannar här och jobbar svart för att försörja sin familj. De kan inte åka tillbaka till Irak oavsett vad svenska staten säger, allt är bara lögner. Samira Hardo-Gharib har tagit hand om irakier i flera år på Kultur- och familjecentret. Hon är själv utbildad socionom och har märkt att de som kommer dit blir mer och mer nedbrutna. – Hela tiden sitter jag och andra med dem och pratar. Jag följer med dem till sjukhuset och läkare, de är helt förstörda. Många blir hängiga och förlorar hoppet, vill ta självmord. En skulle kasta sig framför en lastbil för några veckor sedan. När de får avslag säger de att de hellre dör här än blir våldtagna och mördade där. Läs eller lyssna på Kaliber, SR:s undersökande magasin, här. |
........................................................................................................... |
Musik för själen 02.11.2008 Mer snart, nu ska de tre av oss som har vaknat laga frukost. De andra fyrtio som bor hos Shamo och Nuri (min namne) ligger fortfarande och sover. |
........................................................................................................... |
|
Blog archive August, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive February, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive January, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive December, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive November, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive October, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive September, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive August, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive July, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive February, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive January, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive December, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive November, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive October, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive September, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive August, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive July, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive February, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive January, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive December, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive November, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive October, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive September, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive August, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive July, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive February, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive January, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive December, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive November, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive October, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive September, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive August, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive July, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE |
Blog series
Oskyldigt Dömda
Många läsare har hört av sig och vill ha inläggen om Oskyldigt dömda, med mitt krav på att man ska tillsätta en justitiemordskommission, samlade på en plats. De finns nu samlade i denna låda. Jag skriver på flera nya inlägg i detta ämne just nu.
Klicka här för att visa inläggen
...........................................................................................................
Golden Palm
Eng: All blog entries related to the Golden Palm and the Beverly Hills Film Festival are now gathered here.
Swe: Nu finns alla bloggar relaterade till Guldpalmen och Beverly Hills Film Festival samlade här.
Klicka här för att visa inläggen
...........................................................................................................