Dövstumma kan inte viska 31.10.2007 När jag såg händelsen kom jag på att dövstumma inte kan viska hemligheter. |
........................................................................................................... |
Världen brinner 30.10.2007 Det går inte att länka från denna dator, men jag råder er alla att läsa Ulf Nilsons krönika i Expressen i dag. Den finns på nätet. Världen brinner. Turkiet vill att kurderna i norra Irak ska lämna ut ett tiotal misstänkta terrorister. Ett av namnen på listan ska visst tillhöra en högt uppsatt kurds son. Det betyder att man är närmare krig i mitt forna hemland. Jag får ont i magen av bara tanken. Media från Mellanöstern hävdar också att kriget mellan USA och Iran kan vara nära. Det ska finna flera amerikanska krigsfartyg på plats i vatten nära Iran. I Sverige är toppnyheten att statssekreteraren visst var aspackad när hon hånglade med tv4:s journalist. Hon måste genast avgå, allt annat är sjukt. Ulf Nilsons krönika är viktig av flera skäl, om det blir krig kommer det att drabba alla. Även oss här hemma. |
........................................................................................................... |
Vi behöver inte fler poliser utan bättre 30.10.2007 Här får Aho berätta, rätt eller fel, om sin avsky för polisen och hur han tror att Hovsjö kan bli ett lugnt område igen. – Hovsjö är inte som när jag var ung, alltså när jag var 14–15 år, berättar Aho i lugn samtalston när vi träffas en höstkväll i utkanten av hans bostadsområde. Den stora skillnaden, som han upplever det, är att det i dag inte finns något att göra för ungdomarna på kvällar och helger. – Vi hade mer att göra. På fredagarna var det alltid disco och alla åkte runt mellan olika fritidsgårdar. Folk, alltså ungdomarna, har tröttnat och jag förstår dem. Man satsar bara på de äldre, säger han. Som exempel nämner han gympahallen. Han, och många med honom, har bett om att få tillgång till hallen under helgkvällar. Men det finns inte några vuxna som tror att de klarar av ansvaret. Däremot har äldre assyrier/syrianer fått en lokal där de kan umgås och spela kort. Nu kommer jag kanske att bli anklagad för att lyfta fram en kriminell, tvärtom vill jag visa på hur dessa ungdomar känner och gör. Läs hela artikeln här, och denna om den unge mannens chef som kritiseras för att vilja göra något. |
........................................................................................................... |
Viktiga dagar på mässa 30.10.2007 Under MR-dagarna kommer mässans besökare att erbjudas ett varierande utbud av intressanta seminarier, workshops och möjligheten att besöka informationsmontrar. Assyriska Föreningen och gruppen Nawlo anordnar tre seminarier om assyrier med fokus på det som sker i dagens Irak. De assyriska flyktingarnas situation i diasporan av Nuri Kino, flyktingmottagandet i Södertälje kommun med Anders Lago (kommunordförande) samt om de kristna assyriernas situation i Irak med Margareta Viklund. Nawlo kommer även att ha en monter fullspäckad med information och aktiviteter. Läs mer här. |
........................................................................................................... |
Ingen dator och Dagens Nyheters uppmaning till krig 29.10.2007 De flesta av er vet vid det här laget att det pågår en konflikt som kan sluta i krig mellan kurder i norra Irak och Turkiet. När DN beskriver en stor del av Turkiet som "Kurdistan" piskar de upp stämningen och uppmuntrar till krig. Skäms DN! Dessutom är hela det område som enligt DN är "Kurdistan" den delen av Mellanöstern där slakten av kristna utfördes under första världskriget. Det borde DN undersöka. Men det är ju svårt att se offer som förövare... Om ni undrar varför jag inte bloggat tidigare beror det på att min dator är på lagning. Jag har ju tidigare berättat att jag och tekniska prylar inte går ihop, och igår, när jag kom tillbaka från Göteborg, var det fel på tåget igen. "Med tanke på er säkerhet vill jag inte flyga det här planet" hördes ur högtalarna i ett plan som mellanlandat och sedan inte kommit i gång enligt planerat. Det var piloten som vägrade flyga planet vidare. På tillbaka vägen från det land i Mellanöstern min kollega Marie-Jeanette Löfgren och jag skulle flyga ifrån gick inte motorn på planet igång. "Tekniskt fel" kallades det den gången. Jag kanske ska sluta röra på mig. |
........................................................................................................... |
LT gör en omfattande undersökning och får redan första dagen sin bil förstörd 27.10.2007 Mitt internet fungerar inte, och jag är hemma hos en vän med tonårsbarn. Han planerar att flytta från Södertälje för att slippa att hans barn ska bli offer för grupptrycket. Min vän och jag läser dagens upplaga av Länstidningen med fasa, nu har även en av tidningens reporterteam blivit attackerade. Först slet ungdomar i reporterns block och penna och sedan när teamet kom tillbaka till sin bil så hade någon kastat in en sten genom den ena rutan. Efter att jag skrev mitt debattinlägg i Aftonbladet, läs den här, var det många som hörde av sig och tackade. De flesta av dem var föräldrar till tonåringar, en del var rädda pensionärer och fyra personer var tjänstemän på olika myndigheter. En polis bjöd in mig till diskussion om hur man skulle vända våldstrenden. Men jag fick också kritik. En tonåring sprang till min bil när jag stod stil vid ett rödljus, knackade på rutan, och sade "jävla golbög", sedan gick han i väg. Jag antar att han tycker att jag är en angivare eftersom jag vill att ungdomarna i vår stad ska få en bättre framtidsutsikt och andra att se upp till än kriminella. Länstidningen har börjat en artikelserie, en djupdykning, om det oprovocerade våldet, men också om eldsjälarna som försöker stoppa det. Läs mer här. |
........................................................................................................... |
Heder åt chefredaktörerna 27.10.2007 - Det nuvarande sättet att agera på håller inte. Dawit Isaak är svensk medborgare Sveriges enda politiska fånge fängslad sedan sex år tillbaka utan rättegång. Han är fängslad för att han är journalist. Chefredaktörerna tycker att den tysta diplomatin som regeringen talar om inte fungerar. Är det feghet eller handelsavtal som ligger bakom regeringens tystnad? Larsson och 29 andra svenska chefredaktörer vänder sig idag till statsminister Fredrik Reinfeldt och kräver hårdare påtryckningar mot den eritreanska regeringen för att den svenska journalisten Dawit Isaak ska släppas fri. Självklart står även jag bakom kravet! |
........................................................................................................... |
Handelsavtal går alltid före 27.10.2007 Igår debatterades folkmordet på kristna under första världskriget. Många svenska riksdagsledamöter vill att Sverige erkänner folkmordet. I Sverige bor det ungefär 80 000 assyrier, ett folkslag som också kallas syrianer och kaldéer. Deras förfäder blev, tillsammans med andra kristna i det Ottomanska riket, slaktade så till den grad att de nästan utrotades. Jag är en av de vars hundratals släktingar föll offer under de fruktansvärda dåd som banade väg för Förintelsen. Socialdemokraten Yilmaz Kerimo från Södertälje, också han assyrier, gick så långt som att anklaga Carl Bildt för att agera försvarsadvokat åt Turkiet. Något Bildt skrattade åt. Att Sveriges utrikesminister skrattar åt en sådan grav anklagelse är ett tecken på att han inte tar folkmordet på allvar. För Bildt kanske det är ännu en onödig diskussion. Han har ju fullt upp med att bygga på sin karriär och har inte tid med sådana triviala saker som ett folkmord. Folkmordet kommer att erkännas Bildt med eller utan din hjälp. Samtidigt trappas konflikten mellan kurder och turkar upp för varje dag, förövarna krigar nu med varandra. Ödets ironi? |
........................................................................................................... |
Alla sjunger med, och det falskt 27.10.2007 Han har ingen legitimitet i sitt eget land. Grannländernas ledare skrattar åt honom. I västvärldens media är det en annan visa. Här är han en seriös premiärminister som dagligen basunerar ut sitt budskap. Det land han påstår sig leda är ett av världens mest korrupta. Miljarder har stulits och stjäls dagligen. Landet har också andra problem; el fungerar inte, vattnet är förorenat, sjukhusens tillstånd är under all kritik och det är krig. Han säger sig leda Irak, västvärlden följer upp och sjunger med i samma kör. |
........................................................................................................... |
Jag är en av karaktärerna i en kommande bok 25.10.2007 Efter att sorterat i tankar under fyrtiofem minuter på löpbandet köpte jag en räk- och bulgur sallad och satte mig hos min vän Merit Wager. Hon har också maratondagar framför datorn just nu och då passar det oss båda att vi sitter i varsitt rum hemma hos henne och ropar på varandra för paus emellanåt. Under de drygt sju timmarna, i sträck, jag skrev ringde mobilen hysteriskt. Jag svarade på ungefär vart fjärde samtal. Flera av samtalen var om mordet som jag nästan bevittnade i stadsdelen Geneta i Södertälje där jag växte upp. Åtal har väckts, och det som står i LT är ungefär den slutsats jag drog för några veckor sedan efter att ha pratat med flera vittnen. Läs en av Länstidnings artikel här. Nästa vecka börjar rättegången, den åtalades mor var en av de som ringde mig, och jag har lovat föräldrarna att vara med under en av dagarna. Ett annat samtal var från Sarah som jag hjälpt med asylansökan och som nu fått uppehållstillstånd. Hennes man har fått tid till intervju på ambassaden i Turkiet sent i februari och hon undrade om jag kunde göra något åt det. Ett meddelande jag fick var om en undersökning som en person som befinner sig på flykt utomlands vill att jag ska göra. En helt ofattbar historia. Ännu en. Mina medarbetare på Sveriges Radio lämnade mig ifred under så gott som hela dagen. De förstod att jag var tvungen att använda dagen åt andra projekt. Jag gav dem dock tio minuter för att lyssna på påannonsen av vårt program som kommer nästa söndag. Tre vänner ringde också, två av dem hotade med att säga upp bekantskapen om vi inte träffas snart. Två bibliotek vill ha By God. Turkiet tänker gå in i norra Irak om inte Iraks regering utlämnar kurdiska rebelledare. En vän från sydöstra Turkiet ringde och var mycket upprörd över att ingen förstår att kriget är i gång. Läs New York Times artikel här. Innan jag packade ihop för att äta middag med min svägerska och mina bröder läste jag mejlen för första gången. En tjej hälsade att hon skriver en bok där jag förekommer som en av karaktärerna. I bilen på väg till middagen ringde en vän från Los Angeles och undrade om jag är frisk eftersom jag först registrerar ett filmmanus i Hollywood och sedan inte hinner ta tag i det. Efter middagen bestämmer jag för att stanna kvar i stan och skulle hämta kläder ur bilen. Den var borta. Självklart inte. Jag hade glömt var jag hade ställt den. Tjugo minuter gick innan jag hittade den. Jag slog igen dörren och skulle slå in koden till porten när nunnan syster Hatune ringde och meddelade att hon har kartlagt en stor del av flyktingarna i Istanbul och att jag måste flyga dit nu. Emellan det här har en polare ringt om att han vill skilja sig från sin fru, en annan vän har kärat ned sig i en känd skådespelare och en tredje har blivit förbannad på en nörd som inte kan komma till skott. Just det, en fjärde vän undrar när jag ska skriva ett prospekt till ett nytt projekt han gör och varför jag inte har addad honom på Facebook. Nu ska jag se turkiska såpoperor. Imorgon är en annan dag. |
........................................................................................................... |
Hon ska bort, nu! 24.10.2007 En person i Schenströms ställning kan varken supa sig aspackad på krogen, hångla med en reporter som sysslar med politik eller bli hånad av andra kroggäster. På statsrådsberedningen där Ulrica Schenström arbetar tycker man inte att bilderna är någon stor sak. Så här, bland annat, säger man från regeringshåll till Aftonbladet: – Att politiker och journalister har kontakter är ingen nyhet, säger Oscar Hållén, pressekreterare hos statsminister Fredrik Reinfeldt till aftonbladet.se. Jo det är en stor sak, en jättestor sak. Vilka signaler sänder det ut till övriga världen? Vilka signaler sänder det ut till blivande makthavare. Vårt regeringskansli är ingen lekstuga, det är allvar. Mycket allvarligt. Hon ska bort nu. Aftonbladet tycker att journalisten i fråga också ska bort. Läs mer här. |
........................................................................................................... |
Städare blir utnyttjade 24.10.2007 Vi brukade höja musiken, alltid från toplistan, och torka, sopa, skura, och moppa. Stekbord, fritös, kyl och frys, kassadisk, stolar och bord, golv och toaletter, allt skulle skina innan vi fick gå för kvällen. Mitt första riktiga jobb som jag tjänade tjugotre kronor i timmen var en bra start i arbetslivet som jag är mycket glad över i dag. Det lärde mig att tänka och agera organiserat. Det lärde mig också att arbeta i grupp samt att ta gäster på rätt sätt, att bli serviceinriktad. I dag avslöjade Uppdrag Granskning att man nuförtiden har städare, att det är andra än de som steker hamburgarna eller står i kassan som städar. Och de gör det för slavlöner. Det finns för- och nackdelar med det mesta. När man använder sig av personaluthyrningsfirmor behöver man inte betala sociala avgifter och försäkringar för anställda, vilket är bra men man mister också kontrollen över vilka de anställda, i det här fallet städarna, är och vad de tjänar. Jag har inte själv sett Uppdrag Granskning, men mina vänner som sett reportaget säger att det var fruktansvärt. Rena rama slavhandeln. Utländska utbytesstundeter som lever under existensminimum blir uppraggade av uthyrningsfirmor för att få jobba för mellan trettio och fyrtio kronor per timme. |
........................................................................................................... |
På Ekot ska man behärska svenska, punkt. 24.10.2007 ”Vi tänker kräva att alla ska kunna jobba på Ekot, alltså även sådana som bryter. Är det inte för jäkligt att Rinkebysvenska inte kan höras i radion ännu? Då menar vi inte de som intervjuas utan reportrarna. Vi vill att det ska vara okej att man bryter i etern, det gör ju en stor del av den svenska befolkningen numera. Vi vore tacksamma om vi skulle kunna ha med din åsikt i vår undersökning.” Mitt svar: ”Min åsikt är att det är bland det mest idiotiska jag hört. Alla, och då menar jag precis alla, ska lära sig tala svenska innan deras röster hörs i Ekot eller liknande program. Vill man jobba på den nivån ska man också lära sig språket, det är ju verktyget.” Han: ”Men, tycker du verkligen att andra, de som inte talar felfri svenska inte ska kunna få jobb på redaktioner? Det kan du väl ändå inte mena? Ska verkligen sådana som pratar Rinkebysvenska inte få jobb på typ Studio Ett?” Jag: ”Jo, visst ska de få jobb men då ska de ha ambitionen att vilja lära sig språket. Allt annat vore galet. Ska en kirurg kunna skaka när han håller i skalpellen? Sedan finns det inget som heter Rinkebysvenska som en sambenämning för alla sätt att bryta på. I Södertälje, där jag bor, bryter man på ett sätt, i Rinkeby på ett annat och i Haninge på ett tredje.” Han igen: ”Okej, okej, låt oss kalla det invandrarsvenska. Du menar alltså på fullt allvar att du inte tycker att man ska få jobba på Ekot om man bryter?” Min reaktion: ”Jag poängterar att man måste vilja lära sig svenska, och det felfritt. Jag talar inte heller felfri svenska men jag försöker, jag lär mig nya ord hela tiden och framförallt lär jag mig att betona rätt vilket är det svåraste med svenskan. Tyvärr, jag förstår att ni hade velat jag tycker att alla skulle kunna höras i etern, men det tycker jag inte. För att bli bilmekaniker, en bra sådan som jobbar på de bästa ställena, måste man älska bilar och lära sig att hantera alla verktygen. Han tittade generat, förvånat och intresserat på mig. ”Tack, du har verkligen gett mig en tankeställare.” Innan vi skildes åt lärde jag honom ännu en grej. ”Jag bryter när jag pratar med mina släktingar och vänner men jag gör definitivt inte det i sändning, i alla fall inte medvetet.” |
........................................................................................................... |
Återkommer 23.10.2007 |
........................................................................................................... |
Yauno om Karlar med stil 22.10.2007 Jag har fått tolv grattismejl. |
........................................................................................................... |
En bortblåst kollega, en lemlästad man, kärlek och en hysterisk kvinna 22.10.2007 Jag öppnade bildörren, gick ut och började spana. Mina ögon föll direkt på ett ungt par. Hon såg ut som en yngre upplaga av den syriska filmstjärnan Samira Taufik. Samma tjocka hår, mörka ögon snygga som ett rådjurs, krokig näsa och formade läppar. Skillnaden var att hon var svart under ögonen, kedjerökte hysteriskt och hade bitit av sig naglarna. Han såg ut som en smalare variant av den kurdiske skådespelaren Yilmaz Güney. Också trött. Jag ställde mig med ryggen mot dem, tillräckligt nära för att höra konversationen. Hon instruerade honom i vad han skulle säga, vilka frågor som handläggaren på Migrationsverket skulle ställa och vad han borde svara och varför. Han gick in. Haltande. Hon stod kvar och tände ännu en cigarett. Jag försökte få tag på min kollega som jag avtalat tid med men hon var som bortblåst. En halvtimme gick och det blev tjockt med folk, både inne och ute. Sverige är det land som tar emot mest flyktingar i Europa. Det märks tydligt i Solna. Jag höll ögonen öppna för att se om det kom någon som precis har anlänt. Någon som såg helt vilse ut. Den haltande mannen kom ut. Hon som liknar Samira Taufik gick mot honom. "Hur gick det?" frågade hon stressat. Han svarade något som jag inte hörde. Hon ställde några frågor till och han svarade. Jag var för långt borta och kunde inte höra vad de sade. Av kroppsspråket att döma kände de sig obekväma och gick bort en bit. Jag följde efter, ett träd skymde mig. "Vad sade du att du har sagt? Jag sade ju åt dig att du måste ljuga. Hur kunde du göra så här mot mig? Nu kommer de att slänga ut dig. Du kommer inte att få stanna i Sverige när du har sagt att du var i Frankrike först." Han hade alltså talat sanning och berättat att han mellanlandat i Frankrike vilket innebär att Sverige bör skicka tillbaka honom dit enligt de konventioner vi ratificerat. Hon tände en cigarett till och höjde sin röst ännu mer. "Jag har jobbat dag och natt, dygnet runt, för att betala så att du kunde komma hit. Jag har skurat toaletter och torkat upp spyor. Titta på mina händer. Titta på den kvinna som du gifte dig med. Vad är kvar av mig" frågade hon och visade upp sina händer och fortsatte. "Din idiot. Vad har blivit av oss? Jag gifte mig med en atlet och har fått en krympling på halsen. Din haltande dåre, bara ditt ben kostade mig sjuhundra dollar. Hur kan du göra så här mot oss? Jag orkar inte längre. Om de skickar tillbaka dig ger jag upp. Det räcker nu. Jag hatar dig." Han var tyst. Hon skakade på huvudet. Han var tyst. Hon tittade på honom med tårar i ögonen. Även han fällde en tår. Han tittade henne i ögonen. "Jag älskar dig. Du är mina ögon. Du är min själ. Du är mitt liv. Jag kommer alltid att älska dig." Hon grät hysteriskt. Jag grät också. |
........................................................................................................... |
Assyrisk media om Karlar med stil 22.10.2007  |
........................................................................................................... |
Över trettio personer dödade i stridigheter mellan turkiska armén och PKK 21.10.2007 Ovanstående sade en syrisk-ortodox munk till mig under en av mina resor i sydöstra Turkiet, i Turabdin, området jag föddes i, för några år sedan. Nu är assyrier, som också kallas syrianer och kaldéer, i Turabdin åter rädda för repressalier. Kriget mellan den turkiska armén och det kurdiska partiet PKK har brutit ut i full skala. Enligt turkisk media har ett tiotal soldater och ett tjugotal kurdiska gerillasoldater dödats under dagen. PKK hävdar också att man kidnappat turkiska soldater. I onsdags röstade det turkiska parlamentet för en invasion av norra Irak för att komma åt PKK gerillans bas i grannlandet. Den turkiska premiärministern sade då att det inte behöver bli så, att Turkiet nödvändigtvis inte behöver invadera Irak, men dagens strider (som fortfarande pågår) har fått opinionen att rasa. Stridigheterna hålls i provinsen Hakkari som innan folkmordet på kristna under första världskriget nästan helt beboddes av assyrier och armenier. ”Det är igång igen, och den här gången verkar det vara värre än någonsin. Våra öron är bedövade av granater och stridshelikoptrar. Det här måste vara den värsta sammandrabbningen på många år” sade min vän Yakup när jag pratade med honom nyss. Medan vi var i samtal började den turkiska kanalen D-TV:s nyhetssändningar för kvällen. ”Regeringen håller ett krismöte och demonstranter har fyllt gator i Istanbul och andra städer. Demonstranterna kräver att man stoppar PKK en gång för alla, alltså att man går in i norra Irak med full styrka. De säger också att det kommit rapporter om att den turkiska armén skjutit flera granater in i Irak” översatte Yakup för mig. Vi lade på. Jag önskar att jag var där och rapporterade. |
........................................................................................................... |
Tjänstemän på myndigheter kan vara skrämmande korkade 21.10.2007 Länsstyrelsen undersökte undersökningen och kom fram till att det som avslöjats i Public service inte stämde, i alla fall inte helt. Då bestämde sig SR:s radioprogram Kaliber att granska granskarna och kom fram till motsatsen, igen. Innan jag blev journalist hände det att jag tappade fattningen av korkade tjänstemäns beslut. Under de år jag har varit journalist har jag först häpnat åt undersökningar som tjänstemän på våra myndigheter har gjort men är numera van. Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Försvaret, Migrationsverket och många med dem har på vissa håll verklighetsfrämmande anställda med perspektiv som är skrämmande. I Sverige har vi, som alla andra länder, rättshaverister men jag har slutat utgå från att personer är det. Tvärtom. Jag kollar varför ingen har lyssnat på dem, och i många fall har jag funnit att de nästan har drivits till vansinne av felaktiga beslut tagna av tjänstemän på myndigheter. Tack Kaliber för att ni visar på hur korkade vissa myndighetsutövare kan vara. Lyssna på eller läs radioprogrammet här. |
........................................................................................................... |
Bandaren hängde sig 20.10.2007 På torsdagskvällen fick jag veta att den skulle komma till användning redan på fredagen. Jag ringde SJ för att beställa biljetter till Jönköping och tillbaka. Fyra och en halv timme skulle det ta att komma dit. Fyra och en halv timme. Det var det enda de hade att erbjuda. Jag fattade ingenting, jag trodde att Jönköping skulle ta två timmar, högst. Vad gör man inte för saken? Jag svalde och beställde. Om inte annat så kunde jag ju skriva på boken under färden. Tåget till Norrköping kändes som en liten skolbuss, trångt och skrikigt, dessutom fanns det inga platser att sätta sig på förutom framför en toalett och två fikaautomater. En man i femtioårsåldern avbröt mig i mina tankar genom att dunka hårt på båda automaterna. ”Det står att de är ur funktion” stoppade jag honom med att säga. Argt gick han in på toaletten och lät alla höra hur han ägnade sig åt sina behov. Jag gick därifrån och hittade en plats inklämd mellan två tonåringar. Den ena av dem tog fram Aftonbladet, tog ut Sporten och slängde själva tidningen på golvet. Jag tog upp den. Flera sidor fulla med attentatet mot Benazir Bhutto. Min vän Jenny Nordberg var ögonvittne till bombningarna. Deras bil, ett reporterteam, befann sig bara några billängder från Bhuttos paradbuss. Jenny var mycket skakad när jag pratade med henne på torsdagen. Innan hon åkte kalkylerade vi riskerna och kom fram till att hon skulle åka, fastän vi båda var tveksamma. Vem tackar nej till att följa en exilpolitikers hemresa till ett exotiskt land långt borta? I alla fall inte sådana typer som hon och jag. I mån av tid det vill säga. Samtidigt som jag tittar på bilderna som Aftonbladet köpt av AP sms:ar Jenny och undrar hur jag har det. Själv har hon jobbat hårt, varit i radion flera gånger och skrivit artiklar till en tidning. Jag bläddar vidare i Aftonbladet och hittar en debattartikel av min vän Merit Wager. Hon vill att vi ska få en bättre asylpolitik. Medan jag tänkte på hur situationen för irakiska flyktingar ser ut, både här och i Iraks grannländer slumrade jag till och vaknade inte förrän det var mycket i rörelse. Många lämnade tåget. Vi var framme i Norrköping. Jag hoppade av, gick in på ett fik, köpte en kaffe och ringde till Jordanien, Turkiet och Syrien. Vi är mitt i en undersökning och jag måste hålla kontakten med källorna. Från jordanskt håll fick jag också veta att ett gäng amerikanare som representerar olika delar av sin stat, däribland den kände människorättsaktivisten och prästen Keith Roderick, har följt upp min bok By God genom att träffa alla som är intervjuade i boken. Roderick och jag har haft många långa samtal om den etniska och religiösa rensningen i Irak. Nästa tåg gick till Tranås. Jag öppnade laptopen för att skriva på boken när jag såg en dam läsa Karlar med stil. Jag sjönk ned i sätet. Det sista jag skulle vilja ha var en diskussion om stil. Fyra sidor bok hann jag skriva innan en hel klass, kanske fler, gymnasister hoppade på tåget. Så gott som alla killar öppnade sina laptops för att spela spel. Hysteriskt. Jag, som aldrig spelat ett tv-spel i hela mitt liv, hade inte en aning om att det var så utbrett. Tjejerna ägnade sig åt att lyssna på I-Pod eller någon annan liten manick som säkert innehåller tusen låtar. Ännu en grej som jag inte har prövat ännu. Jag tittade på ungdomarna och kunde konstatera att vi var långt ifrån storstaden, av kläder och attribut att döma. Vi var i en fattigare del av landet, kanske det egentliga Sverige. Nu började jag på allvar intressera mig för min resa i stället för anledningen till den. Men det blev inte så långvarigt Vi var framme i Tranås. Jag hoppade av sms:ade min kollega Marie-Jeanette Löfgren, som befinner sig i Jerusalem, och berättade att jag snart skulle vara framme. Med dold bandare. På tåget till Jönköping letade jag efter en toalett för att sätta på mig bandare och mikrofon. Nix. Det fanns ingen toa. Shit. Tåget stannade. Passagerare gick av, passagerare gick på. Tre tjejer i tjugoårsåldern satte sig runt omkring mig. Balla brudar. De var på väg till Jönköping för att festa, en av dem hade lånat sin mosters lägenhet och nu skulle det bli party. Jag tog ogenerat fram min bandare, fumlade lite med den, satte på mig den dolda mikrofonen och spelade in. De märkte ingenting, de trodde väl att det var en större modell av I-Pod eller något liknande. Jag lyssnade på inspelningen med deras samtal. Klockrent ljud. Jag blev förälskad i mikrofonen. Innan vi kom fram till Jönköping, i Huskvarna, satte jag på min mobiltelefon, fem meddelanden. Ett från tjejen som förbereder min föreläsning i Tyskland om två veckor. Fullt hus. Inte en enda obokad plats i föreläsningssalen. Nästa samtal var från Washington, kommission som höll två hearings baserade på By God tidigare kommer till Sverige i november för att lära sig mer om flyktingsituationen. Ännu mer att göra. Jag stängde av mobilen och skulle just sätta på bandaren igen när någon ropade ”George, här är vi”. Hade nästan glömt vad jag hette för dagen. Efter att vi utbytit hälsningsfraser ursäktade jag mig och gick på toaletten för att glatt sätta på bandaren så att jag i hemlighet skulle kunna spela in samtalet. Nej, nej, nej, den hade hängt sig. Jag ringde min ena redaktör. Han gick igenom hela instruktionsboken. Bandaren gick inte att rädda. Nu hade jag varit i toaletten en pinsam lång tid. ”Lägg mobilen i mitten av bordet med displayen nedåt och jag går in i en studio och spelar in ert samtal via mikrofonen på din snäcka.” Jag blev lugn. Det gick över förväntan. På tåget mellan Jönköping och Nässjö satt en bredvid mig som inte kunde sluta prata om Sveriges dåliga landskamp mot Nordirland. Jag försökte säga att jag hade missat den men han fortsatte i oförändrad takt: ”Det är bra att sådana som du, assyrier alltså, kommit till Sverige och fört in passion i fotbollen men hur kunde det gå så dåligt. Vad säger du?” Som tur är bodde han i Nässjö. Klockan hade nu blivit kvart i nio på kvällen, det var mörkt och kallt. Jag gick upp till vänthallen för att värma mig. Fyra arabiska killar, alla i tjugoårsåldern satt på en bänk bredvid min. Jag tjuvlyssnade. De hade just anlänt till Sverige. En vän till dem, också irakier, skulle ha hämtat dem från tågstationen men blivit försenad. Alla fyra var nyanlända flyktingar som kommit till Sverige via Danmark. De pratade om Turkiets hot om att gå in i norra Irak. De verkade ha många vänner som fastnat i de norra delarna av landet efter att de flytt från sina hem i Bagdad och nu kanske det skulle bli krig även i norr, och det dessutom med ett grannland. Deras vän hämtade dem med ett stort kindpusskalas. Mitt tåg var en kvart försenat. Jag öppnade mejlen. Oj. Jag hade visst glömt att kontakta arrangörerna för Människorättsdagarna i Sverige där jag ska tala senare i höst. Jag hann knappt sätta mig innan jag somnade på tåget hem till Södertälje. ”Vi är ledsna men tåget kommer att bli försenat, ett godståg som står framför oss har inte kunnat ta sig upp för en backe på grund av lövhalkan så här års.” När jag äntligen kommit till min säng var klockan nästan ett. |
........................................................................................................... |
Den svenska migrationsdomstolen verkar vara sjukt förvirrad 18.10.2007 Från Ekot: Domstol godkänner avvisning till Irak Det går att avvisa asylsökande till Bagdad i Irak. Det anser migrationsdomstolen och går därmed på samma linje som Migrationsverket. Det betyder att den irakier som överklagat sitt avvisningsbeslut får avslag. Individuella skäl krävs för att få stanna – Det finns en hel del rapportering om milisgrupper, terrororganisationer, en utspridd kriminalitet. Men det finns inga tydliga tecken på att det är en organiserad motståndsrörelse på det sätt som man menar här, säger Richard Ljungqvist, chefrådman i migrationsdomstolen om situationen i Bagdad. Enligt Migrationsdomstolen i Stockholm råder det i rent folkrättslig mening ingen inre väpnad konflikt i Bagdad. Därför går det att avvisa personer dit. Läs eller lyssna på hela inslaget här. |
........................................................................................................... |
Motion om assyriers, som också kallas syrianer och kaldéer, situation i Irak 18.10.2007 |
........................................................................................................... |
Fotvårdsspecialisten, irländare och mat 18.10.2007 Att befinna sig i Radiohuset innebär många kramar och lika många frågor. ”Vad gör du nu? Åt vilken redaktion jobbar du? Är det något spännande?” Jag gjorde vad jag kunde för att inte avslöja för mycket om de två dokumentärer som en kollega och jag gör åt en av favoritredaktionerna. Jag kommer snart att annonsera var ni kan lyssna på reportagen. Medan jag skriver det här får jag medicinsk fotvård. Jag tillhör den klicken som inte tar hand om sina fötter, jag filar dem aldrig, och nu har det gått så långt som att jag fått liktorn på båda fötterna. Aj! Men de är snart borta. Fotvård är bland det skönaste som finns, förutom det fysiska nöjet så är det ren terapi att prata med personen som fixar mina fötter. I morse åt jag frukost med min ena lillebror, när vi kom in, valde ut smörgåsarna vi skulle äta dök Rimon upp som gubben i lådan och viskade till tjejen i kassan att han skulle betala för oss. Vi vägrade. Det gjorde han med. Han vann. Han äger Thelins som caféet heter. Stället är verkligen en fröjd för ögat, nattklubbsinrett med till exempel stolar i vitt skinn. Stilfullt och vackert. Medan vi åt våra smörgåsar och diskuterade de senaste veckornas händelser kom en man fram till min bror och gratulerade till den fina klockan. Min brors armbandsur är visst exklusiv, sju personer i Sverige äger en sådan. Min mobil ringde, de fortsatte prata klockor, det var från Midyat staden i sydöstra Turkiet jag är född i. ”Tror du att Turkiet tänker gå in norra Irak, vilka signaler får ni i väst” undrade min vän Besim som brukar jobba åt mig när jag är i de trakterna. Han var bland annat inblandad i dokumentärserien Assyriska landslag utan land. Jag hade inget svar åt Besim, däremot önskar jag att Turkiet inte kommer att verkställa beslutet som togs i landets parlament i går. Nu har jag börjat gymma igen. Det är min tredje dag och jag börjar redan känna av det. Skönt. När jag satte mig i bilen för att köra mot Radiohuset kom jag på att jag hade glömt min klocka. Kanske inte lika fin som min brors men ändå. Den var kvar. Oj! Nu blev min fotvårdsspecialist avbruten av en tjej som hade varit här tidigare i dag vars ena tå tappat nagellacket. Hon fick sin nagel fixad och gick. Jag fortsätter skriva på kvällen. Mina båda bröder, en av deras vänner och jag äter middag på Limerick. Stället är fullt av invandringskraft, irländska män som är i Sverige för att jobba som elektriker och rörmokare. ”Vi får fyrtiotusen i månaden, har kul, raggar svenska tjejer och får bo gratis på hotell.” sade en av dem nyss och skålade med oss. Fyrtiotusen rent i månaden, jag tackar jag. Nu kom maten och ett sms från Pakistan. Pakistans förra premiärminister Benazir Bhutto återvände i dag till sitt hemland efter åtta år i frivillig landsflykt. På planet fanns en kollega och vän. ”Tjena Nuri, ska du ta över den här krogen? Är det därför du sitter med dator” frågar en gäst från den tiden jag hade krogar. Nej, nu måste jag äta. |
........................................................................................................... |
Jim uppmanar till demonstration 18.10.2007 Mitt namn är Jim R. Alkas, och jag är läkarstuderande på Köpenhamns Universitet. Jag har till en viss grad följt med i händelserna i Mellanöstern de senaste åren. Orsaken till att jag skriver är för att jag tycker att det är oroväckande att folk inte gör tillräckligt m.h.t. det kritiska läget för de kristna i särskilt Irak. På flera olika håll får man höra om förföljelse av kristna eller om de massiva flyktingströmmarna från Irak (där andelen kristna är betydlig). Framtidsutsikterna ser heller inte särskilt ljusa ut; för två dagar sedan röstade det turkiska parlamentet igenom ett förslag att gå in militärt i norra Irak för att konfrontera kurdiska rebeller: We are at a point that our patience has run out, said Cemil Cicek, a government spokesman and a member of Turkeys Special Council Combating Terrorism? Samtidigt planerar USA för att dra deras trupper tillbaka från Irak. Detta skulle i väsentlig grad medföra en förvärrning av det redan instabila området. Jag tycker att man ska försöka få media och regeringar medvetna om de kristnas situation i Irak (samt i länder som Syrien och Iran) i betydligt högre grad. Det finns massor av assyrier världen över - särskilt i Sverige - men jag tycker inte att vi har gjort tillräckligt i denna fråga. Varför inte arrangera en demonstration i centrala Stockholm? Om man bara kunde få en del av de 80.000 assyrier som bor i Sverige (enligt Wikipedia) att delta, så vore det en utmärkt start. Till slut vill jag påpeka att jag tycker att du gör ett exceptionellt arbete för det assyriska folket. |
........................................................................................................... |
Socialdemokrater ber om ursäkt och kurder vill ha förnekelse av folkmordet 17.10.2007 Kurder kräver att USA backar om erkännandet av folkmordet. "Armenier vinner och vi får betala" heter artikeln i Washington Post. Författarna till artikeln nämner inte med ett enda ord kurders egen inblandning i folkmordet. Läs artikeln här. |
........................................................................................................... |
Små tajta horkläder och krig 16.10.2007 ”Det finns bara tajta byxor i den här stan, var köper man ett par vida linnebyxor?” ”Ja, tack, jag vet. Jag har just träffat två tjejer som jag trodde hade glömt ta på sig byxorna. Den ena hade en snygg skinnjacka och den andra en midjekort brun päls. På fötterna hade de snygga likadana höga stövlar och emellan hade de svarta strumpbyxor. Jag visste inte vad jag skulle göra av mina ögon. Två unga snygga tjejer som har glömt att ta på sig byxor, och det på en och samma dag. Det visade sig att det nuförtiden är okej att bara ha tights så att man kan se delar av den kvinnliga anatomin. Till det hade de varsitt par av Cartiers senaste modell solbrillor.” Min väninna frågade mig var jag har varit den senaste tiden och berättade att det har varit inne att gå utan byxor i snart ett år. ”I Syrien och Jordanien” säger jag och känner mig hopplöst ute. Hon pratar avundsjukt om sin väninna som har en hel låda full med så kallade tredje världen kläder som bara innehåller långa kjolar och långärmade blusar. När hon gått anklagar min vän som hatar judar överallt på jorden mig för att vara sexist. ”Får inte tjejer gå utan byxor utan att du ska göra en grej av det, eller?” Två timmar därefter plockar jag upp väninnan för att äta middag, ur Ekot basuneras det ut att Turkiet förklarat norra Irak krig. Min vän, judehataren, ringer och skriker att det smäller och att det är judarnas fel. Själv känner jag mig paralyserad, det är krig i Bethnahrin, och det blir bara värre. |
........................................................................................................... |
Tre årig flicka våldtagen för att kurera aids 15.10.2007 3 årig flicka våldtagen för att göra HIV smittad man frisk!!?? Kan vi göra någon skillnad? Förra veckan blev en 3 årig flicka våldtagen och misshandlad (i Sydafrika). Hon lever fortfarande, men mannen som är ansvarig för brottet släpptes mot borgen. Han går omkring på gatan. Om du har för bråttom att läsa detta, sänd bara vidare brevet till alla på din adresslista. Regeringen i Sydafrika planerar att lägga ned barnskyddsmyndigheten, det här är ett upprop mot detta. Detta är en mycket allvarlig fråga. Barnskyddsmyndigeten är en livsviktig del av rättsystemet för barn. Du har kanske hört att det finns en myt i Sydafrika om att man blir frisk från AIDS om man har sex med en jungfru. Ju yngre oskulden är, ju mer effektivt skall man bli kurerad. Detta har lett till en epidemi av våldtäkter utförda av sjuka män, med mängder av smittade, oskyldiga barn som följd. Många har dött av de fruktansvärda våldtäkterna. Nyligen våldtog sex män en niomånades baby i Cape Town... Tänk över det här en stund. Barnmisshandeln har nått katastrofala proportioner, och om vi inte gör något, vem gör det då? Vill du protestera mot detta, var vänlig och mejla till novin@telia.com, nummer 600 på listan ska skicka listan till childprotectpca@saps.org.za |
........................................................................................................... |
Boksignering 15.10.2007  |
........................................................................................................... |
Fria tankar tänks över öl och gurka 14.10.2007 Så beskrivs jag i en kolumn om vikten av personliga möten. Läs den här. |
........................................................................................................... |
Folkmord och västerländsk journalistik 14.10.2007 ”Representanthuset i den amerikanska kongressen röstade i dag för att kalla händelserna 1915 för folkmord. Turkiet är galna av ilska och säger att USA kan glömma turkiska Nato-baser för Irak.” Jag höll på att ställa mig upp och ropa ut min glädje. Äntligen skulle mina släktingar och de andra två miljonerna som slaktats för sin kristna tro i skuggan av första världskriget få upprättelse. Men jag hejdade mig. Det passade sig inte riktigt klockan halvsju på kvällen, en av Ramadans sista dagar, hemma hos en sunnitisk familj. När jag vaknade i morse mindes jag middagen och ångrade mig. Det är när historien är dold, när den inte erkänns, som den kan upprepas. Ofta när jag gör något om och ifrån Mellanöstern säger redaktörer åt mig att göra mycket jobb om muslimer, alltså intervjua muslimska familjer… Jag har anpassat mig efter det och tycker inte ens att det är konstigt, jag är ju kristen och vet att jag kan komma att kritiseras om jag inte gör både och, alltså intervjuar både kristna och muslimer. Men jag kanske inte borde anpassa mig? Jag vet inte. Det jag vet är att ingen muslimsk journalist jag känner har blivit ombedd att intervjua icke-muslimska familjer. Hur många har till exempel rapporterat om den religiösa utdrivningen av kristna från Jerusalem och Betlehem? Nästan ingen. ”Bomba, bomba, bomba!” hojtade många i västvärlden och Clinton gjorde det. Elva journalister dödades när Belgrad, i modern tid, bombades. Hur många har rapporterat om det? I går kväll pratade jag med en muslimsk vän, en journalist, som just kommit hem från Irak. Vi pratade om olika former av ondska. Han berättade också om amerikanska ministrar har ekonomiska intressen i de företag som bygger upp Irak. Ett land som de själva har varit med att först rasera. Vi pratade också om den etniska rensningen. I vissa delar av Irak blir man slaktad om man är shia, i andra delar blir man slaktad om man är sunni. Och i större delar av landet är det lika med döden att vara icke-muslim. Jag frågade min kollega, själv sunni, varför han inte rapporterar om slakten av icke-muslimer och varför han inte berättar sanningen om att större delen av landet är uppdelat mellan sunni och shia. Han svarade att ingen har bett honom om det och att han inte heller vill bidra till att islam får ett ännu sämre rykte i väst. Jag frågade honom också om vad han skulle tycka om en redaktör krävde att han besökte kristna familjer när han rapporterade från Mellanöstern. Han blev mycket upprörd. ”Va? Vad menar du? Det skulle ju typ vara främlingsfientlighet eller något.” Jag ringde honom nyss och läste upp ovanstående blogg-inlägg. Han sade att han också hade funderat på vårt samtal i går och tyckte att jag i framtiden borde stå på mig. Sverige är ett av världens mest mångkulturella och mångreligiösa länder. Riksdagsledamoten Lennart Sacrédus, kd, anser att Sverige bör inrätta en svensk ambassadör för religionsfrihet. Jag håller helt med honom. Att lägga ned pengar på en sådan institution kommer att vara värt vartenda öre, innan vi får religionskonflikter i större skala till Sverige och sedan påstår att vi inte förstår varför. Han nämner också två av mina artiklar i sin motion, läs hans viktiga motion här. |
........................................................................................................... |
Sexism 13.10.2007 Ovanstående har Mona Sahlin sagt om Lars Ohly och Peter Eriksson i Dagens Nyheter i dag. - Hon har sina diskussioner, det får hon ha. Jag ser mig lite som en storebror som tar flickan i örat. Ovanstående har inte Lars Olhy sagt. Tänk om någon av männen skulle säga så om Sahlin? Han skulle med all säkerhet bli utmålad som sexist, chauvinist - till att börja med. Sahlins syn på sig själv och sina kollegor skiljer sig inte från män med makt i Mellanöstern, alla andra än de själva drar de i öronen. Läs hela artikeln här. |
........................................................................................................... |
Stil 13.10.2007 |
........................................................................................................... |
Dramat över, till en del, om två timmar ska jag signera böcker 13.10.2007 Nu är jag hemma och klockan tre ska jag signera böcker på Assyriskas match i Mesopotälje. Jag kan inte släppa att en man som lånat ut sin röst till en dokumentärfilm fått Nobels fredspris. Världen är galen. Det är bara att konstatera. |
........................................................................................................... |
Ett dygn ar inte tjugofyra timmar 11.10.2007 Snart ar jag hemma igen, fylld av nya manniskomoten och oden. Vissa klychor ar varda att anvanda sig av: En resa kan forandra dig for livet. Vi har skrattat hogt, vi har fallt tarar, vi har fobryllats och vi har forundrats. Nej, allt ar inte relativt. |
........................................................................................................... |
Ar pa resa 09.10.2007 Varje manniska ar vard sin egen dokumentarfilm. Allt ar relativt brukar vi saga hemma i Sverige, jag tvivlar. Vi ar forskonade, bekvama och vill inte se varlden for vad den egentligen ar. Allt ar inte relativt! Jag forsoker blogga snart igen. |
........................................................................................................... |
FN lyser upp djungeln för att förebygga våldtäkter 07.10.2007 ”Vi blev alldeles chockade första gången vi vaknade i djungeln. Tusentals ortsbor hade lagt sig bredvid oss. Det bevisar vilken otrolig rädsla byborna befinner sig i.” sade en FN-officer till Times. Ett annat problem är att kvinnorna dessutom blir gravida, traumat går vidare till nästa generation. Läs hela New York Times gripande artikel här. |
........................................................................................................... |
Ett tredje skott avfyras av sig självt och dödar Sigge 06.10.2007 Det här kan vara vad som hände: Den 19 juli 2007 skickar Niklas ett sms till David: ”ta med dig silvret och möt mig utanför Wasabåten”. David ringde en tredje vän, Erik, tillsammans gick de tre för att möta en person som enligt Niklas hade lurat honom på pengar. Erik, David och Niklas mötte Sigge och Fredrik på daghemmet Skeppets ena kortsida. Niklas skrek åt Sigge att göra rätt för sig. Sigge svar var ett hån. Han bad Niklas att dra åt helvete och fortsatte ”du är ändå inte man nog att göra något, din fjolla”. David tog då fram ”silvret”, ett handeldvapen, en pistol, och sköt mellan Sigges fötter. Två skott. Ett tredje avlossades, ett vådaskott. Det var alltså en rekyl av pistolen som Sigge träffade av, föll ned av och sedan dog av. De andra fyra sprang åt var sitt håll. En vecka senare greps Erik, David och Niklas. När det hade gått ytterligare tre veckor sattes Niklas och Erik på fri fot. David blev omhäktat med fulla restriktioner. Han visste inget om vad som hände på utsidan. Han var övertygad om att Niklas och Erik skulle göra allt de kunde för att få ut sin vän. Det var ju ett misstag. Han tänkte ju inte döda någon. Snabbt spreds rykten i Södertälje om att David var skyldig till mord och att det var därför som åklagaren flera gånger fått honom omhäktat. David själv påstod i förhören att han inte ens var på plats. Att han var helt oskyldig. Tre veckor till gick och David var fortfarande helt tyst om både sin egen och de andras inbladning. Davids advokat insåg med tiden att alibit inte skulle hålla och bad sin klient att berätta hela sanningen. Det sägs att polisen hade hittat vittnen som såg David på plats precis innan Sigge sköts. David berättade som det var att Niklas behövde backup och bad honom om hjälp. Ingen av dem hade för avsikt att döda någon. David visste inte ens vad för affärsuppgörelse det var. Hans vän behövde ”en rygg” och han följde med. David sade också att det stämmer att han sköt två skott mellan Sigges fötter. Efter att ha avfyrat de två första skotten gick ett tredje av och Sigge föll ned. All greps av panik och sprang därifrån. Varför ett tredje skott avfyrades vet inte David. Enligt uppgift ska en sakkunnig på handeldvapen intyga att just den modellen kan avfyra skott av sig själv. Läs min debattartikel om gängen i Södertälje här. Läs mer om mordet här och här. |
........................................................................................................... |
Journalist och människa 05.10.2007 ”Nuri, Nuri, snälla svara. Jag har fått uppehållstillstånd. Må Gud alltid vaka över dig. Må den sand du rör vid förvandlas till guld.” Detta meddelande fanns på min telefonsvarare när jag lyssnade av den efter ett jättelångt möte på Sveriges Radio. Mina kollegor var med när jag fick det och undrade, nyfikna journalister som de är, vad det handlade om. Varför grät en person av lycka? Redaktören var den första som frågade, men jag vågade som sagt inte säga hela sanningen. Senare på kvällen, i bilen från Radiohuset, ringde jag henne som hade lämnat meddelandet. Hon tackade för all tid jag hade lagt ned och hon ville att jag skulle tacka de andra inblandade. Efter att vi lagt på tog jag mod till mig och ringde tillbaka till redaktören som satte på högtalartelefonen så att alla kunde höra: Första gången jag träffade Sarah var i våras. Hon och jag befann oss i ett litet kök i en lokal med många asylsökande från Irak. Hon kokade arabiskt kaffe, jag stod bredvid, och vi pratade om konsekvenserna av kriget i Irak. Plötsligt blev hon röd i ansiktet och vred skamset på sig. Hennes bröst hade läckt. Nästa gång jag träffade henne var när Medborgarnas Flyktingombudsman Merit Wager och flyktingprästen Håkan Sandvik var på besök i Södertälje. Sarah var med vid deras möte med asylsökande. Hon berättade att hon hade drivits på flykt från sin familj, att hon hade hotats till livet av en islamistisk gruppering och därför var tvungen att lämna kvar man och barn. Det yngsta barnet var knappt ett år. Sarah hade, fast hon hade varit i Sverige i flera månader, ännu inte tilldelats ett offentligt biträde, alltså en jurist. Håkan sade att det kunde vara ett fall för juristen Anna. Merit tog upp sin mobil och ringde henne direkt. Anna åtog sig ärendet på stående fot. Kvällen därpå åkte fotografen Jacob Silberberg, som var i Södertälje för att göra ett jobb om irakiska flyktingar, och jag tillbaka till Sarah. Under sex timmar berättade hon om sitt levnadsöde för oss. Hon visade dokument som hon hade med sig från Irak. Hon berättade om smuggelvägarna. Hon berättade om de dagliga samtalen med barnen. Hon grät. Vi grät. När vi sansat oss läste vi alla handlingar och jag spelade handläggare på Migrationsverket för att hon skulle förstå vilka frågor som skulle komma att ställas och varför. Några dagar senare ringde jag hennes handläggare. ”Hej, jag ringer dig i egenskap av engagerad medmänniska och inte journalist. Jag skulle vilja veta var i processen hennes ärende finns och vad hennes chanser till att få asyl är, och om hon har rätt till asyl vill jag veta hur lång tid det kommer att ta.” Handläggaren var tillmötesgående och svarade på så gott som alla frågor efter att jag hade lämnat en fullmakt från Sarah. Nu har ni historien kort återgiven för er. Jag skäms inte över att jag hjälpt Sarah. Nu kanske hennes man och barn som jag pratat med många gånger, och som gömmer sig i en källare i Bagdad, också kan bli räddade till livet. |
........................................................................................................... |
Påminnelse 2, poddprogrammet 04.10.2007  Jag har mött tre personer de senaste dagarna som undrat vad det är för radioprogram jag har gjort och hur man gör för att kunna lyssna på det. Klicka här för att lyssna på programmen. |
........................................................................................................... |
Påminnelse 1, AUG distribuerar By God - Sex dagar i Amman 04.10.2007 Jag har nu äntligen hittat en värdig distributör för rapporten i bokform. För två veckor sedan startade en ny välgörenhetsorganisation med 90-konto. Så här står det på dess hemsida: Idén till bildandet av Assyrier Utan Gränser uppkom då 17 assyriska ungdomar besökte sina föräldrars hembyar i Turabdin i sydöstra Turkiet. Större delen av dessa byar, med hem och kyrkor, var fallfärdiga. Detta område som för 100 år sedan beboddes av enbart assyrier var nästan uttömt på dess ursprungsbefolkning. Idag finns bara ett fåtal byar som befolkas av enbart assyrier. Detta tände en gnista av hopp och en vilja att hjälpa. Tillbaka i Sverige sattes samtal igång om hur man kan förändra assyriernas situation i hemlandet till det bättre. Sju av dessa ungdomar beslöt att bilda Assyrier Utan Gränser. Vår värdegrund utgår från FN: s konvention om den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Värdegrunden bygger på övertygelsen att alla människor har lika värde och att barn har särskilda rättigheter och att alla människor har ett ansvar. Ett 90-konto är ett insamlingskonto som utfärdats och kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Det ger dig som givare en trygghet att gåvan används på rätt sätt. BESTÄLL BY GOD HÄR. |
........................................................................................................... |
Oj! 04.10.2007 |
........................................................................................................... |
Hjalmar Branting om folkmordet på kristna under första världskriget 03.10.2007  I dag intervjuades jag av en författare som ska skriva ett komplement till historieböckerna. Hon tänker skriva om mitt folkslag assyrier, som också kallas syrianer och kaldéer, vår historia, folkmordet, förtrycket och kulturarvet. - Vad var det svåraste för dig personligen under produktionen av Det ohörda ropet? Frågade hon och refererade till min dokumentärfilm om folkmordet på kristna i Ottomanska riket under första världskriget. - Att västvärlden kände till folkmordet redan i dess första skede utan att ingripa för att stoppa det. Svarade jag. När jag kommer hem och slår på datorn hittar jag en artikel om Hjalmar Branting också kände till folkmordet. Den svenska regeringen var informerad om massakrerna. Läs mer här. |
........................................................................................................... |
TT träffar avhoppad burmesisk major 02.10.2007 Mitt i ett samtal om några kapitel vi skriver, för ungefär tio minuter sedan, utbrast hon: ”Vi måste nominera honom till Nobels fredspris”. Den hon refererade till var en avhoppad burmesisk major. TT:s utsände Jesper Huor träffade majoren i måndags – ett par timmar efter det att han smugglats över gränsen från Burma. Intervjun gjordes på engelska och tog en dryg timme. Officerens son och en gerillaledare agerade ibland tolkar. Mannens namn är kortat för att skydda hans anhöriga i Burma från repressalier. Hans rang är major (inte överste, vilket tidigare angivits av andra medier) enligt honom själv och KNU-gerillan. Gerillan har förhört honom i dagar och bedömer att han är trovärdig. I övrigt kan hans berättelse inte styrkas av oberoende källor. Läs hela den mycket viktiga intervjun här. Det finna många obesvarade frågor i artikeln men om hälften stämmer så är min kollega, som gör allt på en gång, och jag de första att skänka en del av vår lön för att majoren ska få asyl i Sverige. |
........................................................................................................... |
Biståndsfusket i norra Irak avslöjat 02.10.2007 Författarnas ord: Från Dohuk till Erbil, med buss genom Kirkuk och vidare mot Sulemania med ett kort stopp i Halabja. Vi träffade Aram och många andra under en intensiv månadslång resa genom irakiska Kurdistan sommaren 2007, i syfte att granska biståndet i regionen. Vi, två studenter på pol magprogrammet vid Linköpings universitet, granskade biståndet i regionen och såg på plats vilken effekt de olika insatserna hade. Möten med FNoch biståndspersonal varvades med besök på minfält och i flyktingläger. Att en av oss har rötter i irakiska Kurdistan underlättade arbetet. På plats efter plats kunde vi se hur biståndsapparaten har slagit rot i samhället och bedriver verksamhet som ofta varken är relevant eller långsiktigt hållbar. Att korruption och ineffektivitet inom biståndet skulle finnas var vi förberedda på. Men vi anser att det är lite märkligt att två svenska studenter under relativt kort tid kunde upptäcka så många brister som Sida verkar blunda för. I flera år har jag velat avslöja vart biståndet till norra Irak egentligen tar vägen. Att det inte är välgörenhet Sida ägnar sig åt. Långt ifrån. Många jag känner, både i Sverige och i Irak, har vittnat om oegentligheter. Timbros undersökning har kommit fram till samma slutsats. Tamuz Hidir, med kurdiskt ursprung, och Hans Westerberg har på plats under en månad studerat det svenska biståndet till regionen. De är kritiska. – Enligt en oberoende utvärdering är Palmecentrets verksamhet i regionen "ineffektiv och ohållbar". Den största enskilda mottagaren av svenskt bistånd i regionen, Mines Advisory Group, har Sida inte ens utvärderat. Det är anmärkningsvärt, säger Hans Westerberg. Den brittiska minröjningsfirman har fått 30 miljoner kronor av Sida sedan 2004. I nuvarande takt kommer det att ta 10 000 år för företaget att tömma irakiska Kurdistan på minor. – Om två studenter som vi har kunnat upptäcka detta, då undrar man vad en riktig granskning skulle finna, fortsätter Hans Westerberg. Sidas Asienchef kommenterar biståndet till irakiska Kurdistan med att han är glad över att Sida överhuvudtaget har närvaro i regionen. Mellan 2004 och 2006 gav Sverige Irak omkring 290 miljoner kronor i bistånd. – Om syftet med miljonerna är att representera Sverige vore det bättre att öppna ett konsulat i regionen, säger Tamuz Hidir. Då skulle man åtminstone slippa kalla det för bistånd. Läs mer och ladda ner rapporten här. Hur mycket av Röda Korset och andra organisationers pengar som också har använts felaktigt har inte undersökts ännu... |
........................................................................................................... |
Al-Jazeera om Assyriska 02.10.2007 |
........................................................................................................... |
En gammal tant, en liten trumma, Assyriska och By God 01.10.2007 Ett annat glädjande budskap fick jag som mejl. Karin Edman har recenserat By God: Nuri Kino tar oss med på en helt ofattbar resa, genom flyktingläger i Jordanien och människoöden som drabbats av kriget i Irak och tvingats fly för sina liv. Med en snabb, rå men samtidigt varm och lyhörd berättarstil levandegör han de riktiga offren för Irak-kriget; som i sin tur berättar om de groteska brott mot mänskligheten som de utsätts för. Det är särskilt relevant för Sverige eftersom så många irakier har tagit sin tillflykt hit. Nuri Kinos dokumentation av flyktingarna från kriget är en skrift som kommer att leva i många år; framför allt i kommande generationer som kommer att forma det svenska samhället med tiotusentals nya medborgare från mellanöstern. Religiös förföljelse är ingenting vi är särskilt bekanta med här, men det är något vi kommer få lära oss mycket mer om den närmaste tiden. Nuri Kino tog första steget, och berättade genom en personlig resa en historia som chockerar och inte lämnar någon oberörd. "By God – sex dagar i Amman" har spritts långt utanför Sveriges gränser och visat sig göra intryck på makthavare i USA, Europa och mellanöstern. Det är journalistik utan konsekvensneutralitet, men full av rasande medmänsklighet. |
........................................................................................................... |
|
Blog archive August, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive February, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive January, 2010 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive December, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive November, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive October, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive September, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive August, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive July, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive February, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive January, 2009 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive December, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive November, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive October, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive September, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive August, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive July, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive February, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive January, 2008 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive December, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive November, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive October, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive September, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive August, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive July, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive February, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive January, 2007 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive December, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive November, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive October, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive September, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive August, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive July, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive June, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive May, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive April, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE Blog archive Mars, 2006 OPEN BLOG ARCHIVE |
Blog series
Oskyldigt Dömda
Många läsare har hört av sig och vill ha inläggen om Oskyldigt dömda, med mitt krav på att man ska tillsätta en justitiemordskommission, samlade på en plats. De finns nu samlade i denna låda. Jag skriver på flera nya inlägg i detta ämne just nu.
Klicka här för att visa inläggen
...........................................................................................................
Golden Palm
Eng: All blog entries related to the Golden Palm and the Beverly Hills Film Festival are now gathered here.
Swe: Nu finns alla bloggar relaterade till Guldpalmen och Beverly Hills Film Festival samlade här.
Klicka här för att visa inläggen
...........................................................................................................